lördag 24 maj 2014
Awake. Alive. Blessed. (The girl with the golden shoes)
Vaknade upp före sex till inget kaffe ingen mjölk ingen sol ingen yoghurt.
"That sinking feeling".
Var sedan tvungen att tänka om, har försökt tvista tänkandet till att fokusera på vad jag har, istället för på vad jag saknar.
Svårt till en början, att gå runt och känna sig tacksam. Ibland får man börja på basnivå, i.e. if you have nothing to be grateful for, check your pulse. See? There you go.
Alltså, just nu. Att ha personer som stöttar, peppar, hör av sig, skickar värme och kärlek och skratt.
Att ha min mamma som undrar hur hon konkret kan hjälpa mig. En pappa som säger att krisar det får jag flytta hem till Toftbyn och jobba i ladugården (thanks but no thanks). En advokat som var så mänsklig och klok. Albeit dyr.
Mina vackra, fina, kloka, glada honungshumlor. Min familj. Mitt jobb. Att våren försiktigt går över i sommar. Att jag är totalt kärnfrisk. Att jag har tagit mig hit. Att jag klarade att bli frisk från att ha varit jättesjuk. Att det finns människor i min direkta närhet som jag inte riktigt såg förut och som kanske är guldkorn. Att jag har bokat sverige-resa till sommaren (skogen, sjöarna, hallonen, de ljusa nätterna, familjen & vännerna). Att jag faktiskt bor strax söder om Paris efter att ha bott i London, Taiwan, Ajaccio (exempelvis). Att jag kommer att ta hand om mig själv och mina barn och att det kommer att bli tuffare, mer krävande och eventuellt utmattande. Men stoltheten sedan när jag ser att det går? Att jag har en flaska champagne i kylen som väntar på något att fira. Att jag har en hel helg framför som väntar på att fyllas. Att jag har en bit västerbottensost. Bara en sån sak.
Plus att jag är oproportionerligt glad över mina nya skor. Också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


8 kommentarer:
Kramar till dig, Sara. Ja, barnen till exempel och det där du skrev nyligen om hur bra ni har det nu. Så är det för mig och mitt barn också. Vi har det mycket bättre nu när det bara är vi två, även om det är jobbigt att vara utan henne också (när hon är hos sin far). Jobbet är en bra sak och oj, vad du har rott iland. Och precis, fokusera på det man har istället för på det man saknar. Jag känner igen det just nu. Ibland är det jätteenkelt och jag känner mig glad, fri, tacksam, levande (aj, känns klyschigt ..!). Och det gör inte så mycket, allt det där som jag saknar. Men ibland en mera grå känsla som tar plats. Du skriver det bra. Undrar om formulerandet bidrar till att det också känns bättre? Och haha, härligt med skorna! Snygga även om det ej är min stil. Jag har köpt en ny möbel och en gammal skolplansch den här veckan. Dom får vara mina materiella guldkorn just nu. Bon weekend!
Heja dig! Jag hade ett mål denna månad att varje dag vara tacksam för det jag har, det har gått förvånansvärt bra. Vissa dagar bättre än andra som väntat men ändå. Jag tror att det hjälper mycket att vara glad för det man har. Även om jag blir mindre tacksam när jag saknar mat. ;)
Vilken helt underbar blogg jag hittat! Jag är helt knockad över hur du uttrycker dig, vad du förmedlar och hur du stadigt står med båda fötterna på jorden. Ditt norrländska arv är en bidragande orsak. Det är jag säker på! Jag ser fram emot nästa inlägg.
Heja!
and when in doubt (eller för all del, när mjölken till kaffet är slut), ta det där glaset med champagne oavsett vad klockan är. Låt det vara lite skitigt i hörnorna och köp nya skor istället för toapapper. Kram!
Åh, den där champagnen! Det ligger en eller två flaskor hos mig också och väntar på något att fira - och med någon. Kram, K
Heja dig! Allt gott frân en compatriote som tänker pâ dig ofta.
Du är så bra. Bra på att skriva, bra på att leva. Kram!
Och jag tänker vara ytlig och skriva
VILKA UNDERBARA SKOR!!! Loooove!
/Angelica i Hälsingland
Skicka en kommentar