Och ändå. Någon som tycker att jag är en pingla. Skilsmässa och krashad ekonomi och insomnia svartsjukedraman och stressrynkor och små barn och kaos och allt. Häpenheten över detta. Och att det skänker guldkant till allt detta? Det gör det sannerligen lite vackrare. Lite besynnerligare.
Livet, amigas, livet. Som min kloka korsikanska väninna Mademoiselle Aquaviva en gång sade till mig med glitter i de guldbruna ögonen:
- La vie a beaucoup plus d'imagination que toi, Sara.
Truffaut? Kanske. Oh well. Kära, älskade livet, aldrig har man tråkigt med dig. Det levs med andan i halsen det här livet, dagliga cliffhangers och mirakel i elfte timmen.Samt någon som tycker att man är pinglig mitt i sitt allra värsta.
Förundran.
3 kommentarer:
Det är underbart att vara en pingla i någon annans ögon när man själv känner sig så nere och trött och opinglig! U-n-d-e-r-b-a-r-t! Heja dig och heja livet!
Så upplyftande och så väl förunnat dig!
Flisan
Hoppas du vill berätta om denna någon, någon dag.
Tills dess: du ÄR en pingla!
Skicka en kommentar