Jag skulle bli mamma. Vintertid blev Vératid. När skymningen föll den 26 oktober, en timme tidigare än dagen innan, höll jag och C, Véra Agathe i våra armar. De första, skälvande timmarna efter en obeskrivligt lång natt, och en ändå längre dag. Det största ögonblicket i mitt liv (Klicka här).
När jag läser vad jag skrev, gråter jag lite igen. Vilken grej, att få ett litet barn, att få världens bästa Sockergryn.
Så i morgon firar vi ettårsdag. Det är stort.
12 kommentarer:
Grattis lilla Véra, några timmar i förskott. Och visst går ett år fort, och ännu fortare går utvecklingen för något som för ett år och en dag sedan inte fanns till en liten söt, fantastisk personlighet bara 365 dagar senare.
Grattis Vera önskar gammelmoster Britt.
Tänk att det redan har gått ett år!
En STOR grattiskram till finaste Vera på 1-års dagen från oss!
Grattis Vera på 1-årsdagen!
Stort grattis till världens bästa Véra.
Ja, detär obeskrivligt stort när ett barn kliver in iens liv. Så stort att det ibland är omöjligt att ta in med en gång. sipprar in i ens liv varje år
Naaaw, vilken sòtis.
Grattis Vera!
Tänk vad fort det går!:)
Ja stort grattis till Vera! Ett år går så konstigt fort, min lille kille fyllde ju ett den nionde och han skulle gärna få vara ett resten av livet ;)
Maria i Norrbotten
Grattis Véra! Två parisiska fransk-svenska barn hälsar!
Gratulerer med dagen!! Både til lille Véra, og til de stolte foreldre!
Grattis! (till er alla!)
Skicka en kommentar