Dorothy

Dorothy Carrington är en engelsk lady som skrivit Granite Island A portrait of Corsica, boken som är det bästa som någonsin skrivits om Korsika. Eller det bästa som någonsin skrivits om någon plats, någonstans.

Hon är min guru. Hennes kärleksförklaring till Korsika är total, intakt, sida efter sida.
Hon beskriver jakten, sökandet.

"An archetypal human instinct fundamental to the nature of man, and in Corsica imbued with an almost magic and sacred atavistic ecstasy.
When the late summer shadows lengthened and the excitement of the upcoming fox hunting season would begin to be palpable in the air. It was the quest, the zest of the hunt itself, the inbred need to hunt, whether for the Holy Grail or for sustenance."

Vad sade hon mer om den här ön, där mystiken ligger tät som dimman i bergen, där mörka, vemodiga blickar stirrar på en från bakom italienska fönsterluckor och där dofterna från le maquis blandas med saltet, avgaserna, hettan och ljuset? Där de djupa vattnen glittrar turkost och solens sista strålar kastas mot de röda granitklipporna?

Hon sade: Get away from here before you are completely bewitched and enslaved.

Det var det enda råd hon fått om Korsika. Som hon inte lydde. Hon dog här, i Ajaccio. Hon skulle ha fyllt hundra i år, och idag träffade jag en annan brittisk lady som känt Carrington väldigt väl.
Jag var så starstruck.