Status: Allt fint.
Men har tillbringat eftermiddagen på akuten och förlossningen.
Storyn (lite kort): Klev på en sådan där giftig fisk med gifttagg på ryggen. Vilket inte bara gjorde djävulskt ont, jag fick även starka sammandragningar var femte minut, och min vanligtvis så livliga bebis var alldeles, alldeles stilla. Lilla smulan!
Min läkare sade att jag borde åka in till akuten på en gång, med sammandragningar och svullen fot. Panikslagen pregnant kvinna, lite hysterisk (inbillade mig att giftet från fisken på något sätt gick rakt upp i livmodern, paniken), och storgråtande togs om hand omgående.
Resultat: Monitoring, undersökning, värkhämmande, stelkrampsspruta. De behöll mig på förlossningen flera timmar, för att se om det lugnade sig. Det är tydligen inte varje dag de får in höggravida kvinnor som klivit på giftfiskar (jävla Medelhav, maneter och stuff).
På nytt ordinerad soffläge, vila och avhållsamhet från riskfyllda aktiviteter. Ja, det var den spännande historien. Over and out.
12 kommentarer:
Aj din stackare!!!Scorfano pà italienska och fjàrsing pà svenska.
Jag har klarat mig hittills men dom sàger hàr att nàr det blir fàrre badgàster kommer dom in pà strànderna och ligger och lurar i sanden.
Hoppas det kànns bàttre idag.
Maria i San Remo
Men herreminje människa, det tar ju knäcken på en att följa din blogg...vilken dramatik. Pjhu, som en ordentligt spännande, gripande, rolig hbo-serie. Skönt att allt gick bra.
Stackare! Det har alltid varit min stora skräck (och sjöborrar och maneter) när jag badar i Medelhavet. Jag hoppas att allt är bra nu.
Stackars dig och skönt att det är bra ändå. Jag skulle också ha haft panik. Kram! /Maria
Herregud, vilken dramatik! Tur att det gick bra ändå. Puh!
Men fy vilken obehaglig upplevelse. Skönt att det slutade väl i alla fall. Ta hand om dig!
Phew! Vilken dramatik. Vad skönt att det gick bra!
Jisses, min sambo "el gato" trampade pa en sadan i Algarve för 2 somrar sedan. Han lade sig ned pa handuken och bet i hart i knytnäven och lag och gnydde av smärta. Svettdropparna kröp fram i pannan medans han lag och vred pa sig. En äldre dam kom fram och sade att nan borde kissa pa honom, ha,ha...det hjälper mot maneter men ej dessa fiskar. Jag fick absolut inte säga till livvakten...eller ens tänka pa att ringa nan läkare. Min sambo är lite blyg skulle man kunna kalla det. Efter det kunde han inte löpträna pa en manad. Efterat fick vi veta att man skall vara riktigt försiktig med barn. Ifall ett barn blir stucket blir de oftast medvetslösa pga smärtan. Jag vet inte hur ont det egentligen gör. Jag vagar inte riktigt lita pa min sambo da han är man...he, he. Brukar män inte vara värst? ;-) Hur ont gjorde det pa en skala fran 0 till 10 tycker du?
Saludos desde Madrid,
La Madrileña
oj, hjälp! Tur att bebin hölls inne i alla fall. Hoppas den fysiska och psykiska återhämtningen är rekordsnabb,
Maria: Det här var första gângen jag stötte pâ en "vive", och det är snudd på att jag blir strandfobiker...
Liten: Haha, ja, här är det dramatik!
Ida: Jag vet! Hatar maneter och allt sånt otäckt!
Maria: Sedan efteråt, känns det kanske lite överdrivet... Well, well.
Annika: Puh!
Emelie: Nu stannar jag på soffan!
La madrilena: Alltså, det gjorde verkliken förfärligt ont, jag kunde inte ens stå upp! Föredrar ett helt stim med brännmaneter framför detta! Säg en 8?
Nej vad hemskt! Jag är nästan beredd att rusa iväg och köpa badsandaler i plast. Hoppas du blir bra fortast möjligt.
Men gode gud. Giftfisk?? Tur att det lugnat ner sig nu. Skickar massa tankar och styrka !
Skicka en kommentar