Dessutom har jag och C varit i osynk hela dagen. Vi har haft miljoner grejer att göra och varit irriterade och sura. Skavt mot varandra.
Varit lite less.
Stress på varsitt håll, bägge 2 som känner sig missförstådda och inte sedda, och då låser det sig.
Sedan hamnade vi i soffan med fruktsallad och grädde och ett löjligt teveprogram.
För trötta för att diskutera.
Tassade sedan in till vår dotter i randig pyjamas som sov så gott i sin säng. Betraktade det lilla underverket och ilskorna - våra respektive - flög ut genom det fortfarande öppna fönstret.
Well well. Vi vet att vi egentligen inte kommer att kunna slappna av förrän Napoléon Bonaparte lägger ut från hamnen på måndag kväll. När det ändå är försent för att göra det vi glömt. När allt som omger oss är öppet hav och främlingar och omständigheter och irritationsmoment borta borta borta.
Då ska vi koncentrera oss på oss. På den här lilla familjen. På Sockergrynet&Smulan och oss.
3 kommentarer:
Ja, livet är inte alltid i ett rosa skimmer men det gäller att komma ihåg de dagarna när "åskan kommer". Lycka till på fastlandet!
A-M
Det är bara att acceptera upp- och nedgångarna. Det hör till. Sedan är det lätt att ta ut allt på den person som står en närmast. Tyvärr.
Allt blir ju inte bra per automatik för att man väljer att gå tillbaka till varandra.
Kram, Maria i Norrbotten
Skicka en kommentar