Min förstfödda vill definitivt inte hänga med sin mamma och pappa.
Hon vill vara med mamie.
Och idag har de promenerat, lagat mat, shoppat massa grejer till stumpan (En klänning att snurra som en prinsessa i, maman!) och sedan accepterade de att dricka eftermiddagste med oss på Galeries Lafayette.
Och jag har fått en annan relation till belle-maman i och med att hon är farmor till mina barn och älskar dem så mycket hon bara orkar.
När hon och Véra går hand i hand över torget i Montpellier, och Jacqueline lutar sig mot den lilla och säger:
- Du är den allra finaste, det vet du. Visst vet du det? Världens finaste.
Då svämmar mitt hjärta över.
8 kommentarer:
Svärmödrar är icke att förakta, och en god relation kan göra en världs skillnad. Man får blunda för lite och hoppas att de har samma överseende med en själv.
Så fint!
Det önskar jag mig också en dag eftersom jag inte heller har något bra förhållande till min mamma.
Fint.
Sara,
Jag vill bara säga att jag tycker att du är fantastisk och inspirerande.
Du skriver underbart ljuvligt vackert!
Kristina; Verkligen inte. Och precis som du säger, förhoppningsvis tar de oss med fel och brister ocksâ (om vi eventuellt har nâgra... ;) )!
Ingela &Mia & Maria : Bra farmÖdrar/svärmödrar ska man vara rädd om!
Johanna&Jenny: Oh. Tack. Tusen tack.
Rörande! Jag tror att barnbarn verkligen kan vara en brobyggare mellan svärmödrar och svärdöttrar. Mellan mödrar och döttrar också, för den delen. Inte alltid, så klart, men nog så ofta.
Skicka en kommentar