Det här med bloggsvackan kan nog ha att göra med någon sorts prestationsångest.För första gången på länge kollade jag besöksstatistiken, och ni är så många som läser.
Och nu skriker min bebis så jag hinner inte utveckla ämnet mer.Hon fyllde 2 månader igår, förresten.
Och så känns det som om jag borde vara intressantare och mer rafflande än att skriva om bebis och bakning.
Men ni vet...
Well, gotta go.
14 kommentarer:
Känn inte så! Man är inne i olika faser i livet. Bebis och bakning rymmer så mycket mer. Det ger en bild av samtiden: av kärlek till familjen, längtan efter sig själv som man är när man inte ammar/vyssjar/torkar/sjungar/tvättar. Bebis och bakning inspirerar till tankar om nuet och framtiden – vad man har och vad man vill. Ingen som läser tycker att det är tråkigt. Jag beundrar dig som kan skriva så sammanhängande trots brist på sammanhängande sömn. Heja!
Jag gillar bebis och bakning. Och blir jag less på det behöver jag ju inte läsa lika noga. ;)
Tänk inte så, vi som följer din blogg gör det för att du är just du och skriver som du gör (och STORT tack för det!). Just nu är det mycket bebis i ditt liv, men det är ju det som är charmen med bloggar - att det ar riktigt liv och inte kulisser. Oavsett vad du skriver om i dina inlägg gillar jag dem, en bra mix av humor, självironi, vackra ord, djupa tankar och stunder i vardagen.
Hej! jag instämmer med tidigare kommentarer och jag kan tillägga att jag läser din blogg även om vi absolut inte är inne i samma fas i livet. Babytiden har jag lämnat bakom mig. Hur som helst är det intressant att läsa din blogg eftersom du har ett otroligt fint och humoristiskt sätt att beskriva bitar ur din vardag.
//Lisbeth
Jag älskar bebis och bakning! Och hade du valt att skriva om skruvar eller dammtrasor ett tag, hade jag köpt det också! Din blogg är underbar, den fångar det där livet man drömmer om långt borta från kylan, med utsikt över grönblått vatten och godsaker med exotiska namn. Ta din skriva-ångest med ro. Behovet att skriva lever inom varje författartalang (som jag tror du är) och förr eller senare skriker den för att göra sig hörd. Fast först kanske bebisen måste tystna... :-) Kramar och Gott Nytt 2012!
känner likdant! men läser gärna om din bebis o bakning!
Men det har du ju alltid gjort och titta så många som gillar det!
Håller med alla andra,du är BRA som du är Sara!!!!!
Hej Sara
Jag är mycket långt från egna barnperioden, men njuter av barnbarnet. Jag tycker det är så befriande härligt att läsa om er som inte hela tiden tjatar om hur mycket ni har att göra, utan njuter av varje stund oavsett om det är sol eller regn.
Tänk så trist livet hade varit om allt bara gick på räls. Du ser verkligheten som den är, och omfamnar den.
Fortsätt så, vi flyttar själva snart ner till PACA.
Gott Nytt År!
Så blir jag också ibland. Men man ska ju skriva från hjärtat och hjärnan, inte efter vad man tror att folk vill läsa. Visst, jag har själv inga barn så jag läser inte "mammabloggar" så ofta. Men jag tycker fortfarande att det är roligt att kika in här ibland, tycker du skriver trevligt och har en mysig blogg :)
Godd nytt år!
Sara, jag läser gärna om bebisar och bakning. Försvinn inte nu när jag har hittat dig. Du ger faktiskt en liten guldkant på tillvaron, hur fånigt det än låter.
Kärlek till er! Ni är bäst, och det är underbart med fina kommentarer trots att jag just nu inte alltid hinner svara... pâ grund av bakning och bebis...
Sara,
din blogg har varit väldigt viktig för mig och jag vill stämma in i vad andra personer sagt idag om dig och din blogg. Just att du skriver med hjärta och hjärna samt att du bara är dig själv gör dig till en fantastisk bra människa och skribent!
Tack för alla fina texter under 2011. Känn inget tvång att leva upp till läsarnas "höga förväntningar". Det räcker att du bara kikar in ibland och säger några ord. Gör bara vad du känner för!
Önskar dig och din familj ett gott nytt år 2012!
Anne S.
shit har det gått 2 månader redan!? men du, du är en av mina favvobloggerskor. Alltid fantastiska foton, roliga texter och gott om inlägg. känn ingen ångest, var som du är bara. kram!
Skicka en kommentar