Nej, jag vet inte riktigt vart jag är på väg. Men sanden är mjuk och solen värmer ryggen. Och ibland tänker jag bara att det ordnar sig. Det har ju alltid ordnat sig förr. Kanske tror jag på någon sorts... providence?
Ja, ibland är det så, att man bara kan ta ett steg i taget utan att veta hur framtiden blir. Men frustrerande och jobbigt för oss som gärna vill känna att vi har kontroll över tillvaron...
Hoppas att du ändå kan känna tillit till att det ordnar sig ändå, längre fram, trots att det känns osäkert just nu!
Nej, jag vet inte riktigt vart jag är på väg. Men sanden är mjuk och solen värmer ryggen. Och ibland tänker jag bara att det ordnar sig. Det har ju alltid ordnat sig förr. Kanske tror jag på någon sorts... providence?
6 kommentarer:
Och det fantastoska är att det mesta faktiskt BRUKAR ordna sig! Håll modet uppe! Kram
Som sagt det mesta brukar ordna upp sig, trots att det känns som det aldrig gör det när man är mitt i det..
Hoppas att du tar vara på dig
KRAM
Fru W; VIsst är det sâ?
Sanna; Det är ju först efterât man kan se att allt faktiskt hade en mening, eller hur?
klart det ordnar sig! kram!
Jag hoppas att det blir bra, riktigt bra.
Jag vet inte heller vart jag är på väg. Vart jag vill. Eller hur jag vill ha det. Men jag har det ganska bra på vägen..
Ja, ibland är det så, att man bara kan ta ett steg i taget utan att veta hur framtiden blir. Men frustrerande och jobbigt för oss som gärna vill känna att vi har kontroll över tillvaron...
Hoppas att du ändå kan känna tillit till att det ordnar sig ändå, längre fram, trots att det känns osäkert just nu!
/Anna S.
Skicka en kommentar