Gick en sväng på sta'n, och blev hejdad flera gånger.
Av personer som bara ville säga hur fin jag var, hur fantastisk min mage ser ut, och att jag strålar.
Så eventuellt strålar jag lite omedvetet där under trötthetsdimman?
Det är tydligen helt omöjligt att röra sig inkognito med en liknande mage i blickfånget. Och den här barbamamman blev så glad över komplimangerna. På riktigt jätteglad.
6 kommentarer:
Såklart, du ser ju alldeles fantastisk ut! :)
Sara, skitsnygg är ordet!
Härligt!!! Och så tänk hur många som tänkt på hur fin du är men inte sagt det :)
Jag tycker ju alltid att det âr någonting speciellt med gravida kvinnor, men jag brukar nog aldrig tala om det för främlingar... Kanske borde man göra det oftare?
Härliga bilder!
Har funderat hela graviditeten på varför folk här (i Finland) inte verkar uppskatta gravida som de gör i sydligare länder.
Här tittar folk knappt på ens mage, ger inga komplimanger och erbjuder absolut ingen plats åt en på spårvagnen.
Nej här är mammor och gravida (och barn) inte uppsatta på samma piedestal som där borta nånstans. Trist!
Det är så roligt med folk som vågar ge komplimanger till obekanta! Jag önskar att jag vågade göra det oftare!
Skicka en kommentar