Blev stående på Cours Napoléon, med 15 minuter hem.
Ringde C och hulkade:
- Jag kommer inte hehehehehem...
- Va?
- Jag kan inte gåhåhåhå... Det göhöhöhör så ont.
Närmsta bänk: 50 meter bort. Omöjligt. Kunde inte gå. Det är liksom inte smärta man kan bita ihop om.
Ontet: Tänk er att någon hamrat på ert bäcken med en slägga. Det känns som om jag är trasig. Det är inte alls roligt att ha så ont. Har ni haft det här som jag antar är foglossning? Kan man göra något*?
*Annat än att yla högt av smärta?
19 kommentarer:
Smärtstillande när du ska sova. Gå så lite som möjligt. Det finns speciella bälten man kan använda som stöd men vet inte om det hjälper.
Det är vidrigt och hemskt, jag vet.
Kram
Usch så hemskt, din stackare, jag har det lite grand, men inte alls så illa. Och då tycker jag ändå synd om mig.
Jag har också hört att man inte ska försöka få bort det genom att röra sig mer, för det hjälper inte. Rör dig mindre.
Det här har du säkert redan upptäckt själv, men sitt inte i djupa soffor utan uppbullade kuddar bakom ryggen, rulla över på sidan och böj upp benen innan du försöker resa dig ur sängen. Och så har jag hört, men det vet jag inte om det stämmer, att man inte ska sitta med benen i kors och att man ska vagga så lite som möjligt när man går. De två sista råden lyckas jag inte följa.
Hoppas, hoppas att det blir bättre - annars är det ju så lite tid kvar...
/Anna
Korta steg, rak i ryggen, simma inte (man ska inte flexa ut benen annars kan du ju bada), undvik trappor eller kliv upp med bägge fötterna som ett litet barn och ta ett steg i taget och upp med bägge fötterna igen, bär inte tunga kassar, svanka inte... nej det finns inget att göra men du kan prova sjukgymnastik, speciella bäckenövningar, akupunktur... det brukar inte försvinna tills efter förlossning men om man har tur kan det bli lite bättre...
Vet du om det är lika vanligt i Frankrike? Vad heter det där?
Jag har provat smärstillande när jag fâr foglossning och det fungerar bara ibland, annars har jag inte lyckats hitta ngt som verkligen är effektivt mer än att ta väldigt korta steg. Foglossning är verkligen inte roligt!!!
Jag hade foglossning och lyckades också med mästerstycket att halka till på en isig trottoar några veckor innan Alfreds födelse, DET gjorde ONT! Annars är det bara att ta det lugnt så mycket som möjligt som gäller, det var det enda som hjälpte för mig. Och för mig gick det över så fort Alfred var ute, det var så skönt att kunna gå normalt igen! Så stå ut, det gör för jävligt ont men det går över.
Cykla om du ska någonstans eller gå inte ut om du inte blir körd. Alternativt föd barnet. Behöver jag säga att min höggravida sommar 2010 var rätt asocial?
Försök att hålla ditt bäcken så rakt som möjligt hela tiden (det är det som de råden du redan har fått går ut på) för smärtan uppkommer när ben i bäckenet "gnuggas" mot varandra - du vet förberedelse inför förlossningen, yada, yada. Det kan inte tränas bort eftersom det är dina hormoner som gör detta. Prata om det med din gynéco/barnmorska som ev. kan ge dig ett sådant bälte som någon redan har föreslagit, ibland kan man tom få kryckor. Jag hoppas att det blir förlossning snart för din del.
Ååå jag vet precis! Har haft ganska ordentlig foglossning sen vecka 12(!)Den har gått i vågor men de senaste månaderna har jag inte kunnat gå längre än typ 100m (riktigt begränsat liv). Som tur kan jag cykla, men man vill gärna ha vagn till en busig 1,5åring. Bälte har jag, men kan inte använda det för foglossningen sitter i hela bäckenet, även höfterna så det trycker för hårt på höfterna.
Man kan väl göra lite övningar för att stärka musklerna runt, men just nu lider jag hellre till slutet. Kan inte tänka mej ligga på rygg/sida och gymnastisera.
Försök stå ut! Lider med dej:)
Oh ja just det. Man ska tänka att fötter och näsa alltid ska peka åt samma håll typ när du vänder dig om så ska du ta små små steg så du inte vrider höfterna och fötterna ska inte vara bredare isär än axlarna är breda...
Inga hopp och inga höga benlyft typ i och ur badkaret eller jeansen... Och håll ihop knäna. Lite lustigt jag vet för man känner sig totalt handlingsförlamad!
Men med lite vila blir det säkert mer uthärdligt! Det är riktigt ovanligt att man behöver kryckor eller rullstol så du känner dig säkert lite bättre imorgon!
Bada varmt, alltså RIKTIGT varmt och ta paracetamol. En kudde mellan knäna och en att vila magen på när du sover avlastar också. Som någon härovanför srev så handlar det om att hålla bäckenet så stilla som möjligt, när benen gnuggas mot varandra så kan det dessutom uppstå inflammation och det gör ju inte att det gör mindre ont precis så ta det på allvar att verkligen tagga ner och hålla dig i stillhet.
Aj! Jag har aldrig varit preggo men jag har hört att foglossning ska göra förbannat ont. Hoppas att det blir bättre!
Men oh, vad ni är bra! Bara att veta att jag inte är extremynklig som tycker att det gör sâ ont... Nu blir det bara vila med värmekudde.
Tänkte att det kanske skulle vara bra att gâ och promenera för att inte stelna till, men som sagt, det hAr inte hjälpt.
XOXO
Påminner mig om när jag i v 38 tvingades ta en taxi hem. Det var 300 m kvar till dörren då. Gick bara inte. Taxichaffören blev inte glad över den olönsamma körningen.
Vila. Stödbälte ? Som håller ihop bäckenet lite. Men det kanske är lite sent nu vad vet jag. Sen gör det ju alltid ondare att gå när bebisen sjunkit ner och fixerat sig.
sköt om dig och lycka till!
Vet ej OM ett Barn tar ”skada” av det, men vid ”normala-skador” är infraröd-värmelampa mycket effektivt!
Det finns ju även infraröd ”bastu” ( Du blir inte varm som i en sk. traditionell bastu, utan kan ha kläderna på!)
Ganska vanligt i Italien (och USA) eftersom det också ger en ”slimmad” kropp som - bieffekt - ( i Sverige vad jag hört endast hos sk. ”sport” läkare!?)
Cari Saluti Jaroq
inte gå i högklackat... :)
Bra råd du har fått, vilka smarta vänner du har, lyssna på dem! :) Vila, ha bättre skor, var rädd om dig!
Akupunktur lindrade smärtan för mig. Jag fick gå med kryckor i några månader, blev bättre direkt efter förlossningen, men kunde inte springa på ett halvår. Fullt återställd i dag.
/Filippa
Ni är bra och kloka och fina! Usch, jag hade tänkt att det här går över så fort bebisen är ute, hoppas verkligen inte att jag får dras med det länge!
Och klackarna... Jag vet, jag vet. Men som jag sade i ett annat inlägg, jag blev less på att ligga på soffan i sunkkläder! ;)
Försök verkligen att ta det lugnt, ta av dig klackarna (det sliter enormt på uppluckrade fogar att gå illa ), gå med småsmå steg (vagga!) och som flera andra skrivit oxå om att gå i trappor, inte lyfta, tänk på att ha knäna så nära varandra som möjligt i allt du gör etc.
För har man otur kan foglossningen sitta kvar även efter förlossningen! Minns du Åsa Larsson i klassen över oss?? Hon hade svår foglossning och även ett helt år efter Alice födelse kunde hon inte leva normalt utan kraftig smärtstillande medicin.
Så foglossning är inte att leka med. Men som tur är så ger det sig, i de flesta fall, bara ett par veckor efter bebben är ute <3
/Angelica
Jag vet hur det känns att ha så ont att man bara gråter och inte kunna röra sig en meter till. Minns då jag var höggravid, var på väg hem till mamma och steg av tunnelbanan. Gick ett par meter och sedan kunde jag inte gå en meter till. Det brände som eld längs låret och i ljumsken kändes det som om nån stack mig med en kniv (jag hade inte foglossning utan en annan, litet ovanligare åkomma, då lårnerven kommer i kläm av fostret men det ger ungefär samma symptom som foglossning har jag förstått). Jag grät och kunde inte röra mig. Min man fick hämta bilen och skjutsa mig de 200 m eller vad det är hem till mamma.. Fy, det var inegt roligt. Kändes som att jag tillbringade de sista 3 månaderna av grav i soffan.
Skicka en kommentar