Som gör att man gråter frustrerade tårar och blir totalt, handlöst, besatt.
När det är ouppnåeligt och utom räckhåll.
Min längtan: Tänk er grovt bröd. Eller plastförpackad sirapslimpa med månadslång hållbarhetstid och sju miljoner ingredienser, från Konsum. Med smör, ett tjockt lager leverpastej och smörgåsgurka.
*rasar samman inombords av längtan*
Och allt var E:s fel. Som aldrig ångrar en god macka. Fan, jag saknar en god macka.
6 kommentarer:
Baka...? Grov bikarbonatlimpa på yoghurt kan man göra även med en treåring som klättrar på benen. Gärna mycket torkade fikon, aprikoser, nötter och frön i. Smaskens!
Men... då måste jag resa mig från soffan? ;)
Och det löser inte problemet med smörgåsgurkan...
jag blir hungrig varje gång jag läser din blogg och ser dina matbilder. Haha.
Borde väl gå att skicka...? Nåt mer hon önskar?
Alltså, du och jag - vi borde med regelbundenhet byta liv. Jag har ju Hemköp bara rätt över gatan, med ett outömligt förråd av sirapslimpor, smörgåsgurka och leverpastej (jag äter aldrig nåt utav det så min dos borde ligga lagrad). Jag har å min sida alldeels för lite av sol och turkost hav.
ooooo leverpastej!!<3
d har blivit nån typ av tidig craving för mej..inne på andra förpackningen..sen igår!!
Skicka en kommentar