Ägnat mig åt lite kitchen therapy. Hänger mig ofta åt bakning när jag drabbas av den där sjunkande känslan. Vispar, pudrar, sockrar, gör hemmet doftande och hemtrevligt.
Bekände mina innersta ganska crazy drömmar för Désirée. Att jag drömmer lite om att flytta ut på landet och... typ, ODLA grejer. Kanske ha en höna. Eller kanske inte en höna, men ni fattar. Odla purjolök. Eller hallon. Skriva den där boken.
Och hon ba:
- Men Sara, det är ju en UNDERBAR önskan. En JÄTTEVACKER dröm.
Men ärligt, allt detta pajbakande kanske är mysigt för själen och stunden. Men någon måste ju alltid offras, och i det här fallet är det väl midjan.

11 kommentarer:
Jag har en vän som drömde om samma sak. Så länge jag har känt honom har hant drömt om att flytta norrut och odla och greja. Han har gjort saker, pluggat, jobbat, gift sig, och i våras flyttade de. Norrut. De har ägnat hela sommaren åt att odla potatis och grönsaker, fyllt frysen med bär och svamp, byggt hönshus och haft höns och är så jäkla lyckliga. Huset hyr de samtidigt som de fortsätter att spara till ett eget. Men de har inte bråttom. Det trivs med livet där de befinner sig.
Om du har C med dig behöver det inte stanna vid en dröm.
Om drömmen blir tillräckligt stark uppfyller du den. Grejen är att man måste bestämma sig, ingen annan gör det åt en. Det är inte säkert det är lätt, men det är värt det, tycker jag!
Lycka till!
önskar Karin i Servian
Haller med Casa Annika! Om det ar drommen, varfor inte gora det? Det finns manga kompromisser om man nu inte kan/vill pga jobb och annat flytta till den svenska obygden. Flera kompisar har (och nu aven inklusive oss) har flyttat ut fran Paris och kopt hus i en liten by utanfor. Vi bor mitt i jordbruket med inte langt fran storstan (dar mannen fortf jobbar). Vi har en ridskola till granne, lite majs och vetefalt, bonder och en egen stor tradgard dar vi odlar ditten och datten. Barnen aker skolbuss till nasta by. Skulle nog kunna ha hons ocksa om vi sa ville (harligt med hons forresten, bara ett par stycken. Grannarna pa landet i Sverige har det, och vad harligt att hamta sina egna agg varje dag :) Vi kanske lever i en snabbt krympande idyll nar Paris vaxer, men det finns manga stallen i Frankrike dar man kan ha bade stan och landet i kombination. Jag kanner inte riktigt att det ar mojligt i Sverige just nu...
Kan du skicka en bit paj? Du har fantastiska bilder från din kreativa kökssida.
/Lisbeth
Vet du om att du är med i senaste numret av "Vi föräldrar"? Namn, bild, blogadress och citat samt en kommentar om ditt inlägg som det blev sånt liv om. Du vet, det där med att åka vagn.
(Jag står för övrigt helt på din sida)
That's where I am: Om bara några månader lämnar jag storstan för Österlen. Jag ska odla, ha höns, och nu funderar jag även på bin. Och jag ska skriva. Status och fast anställning betyder ingenting längre.
Annika: Oh, det låter härligt. Vi har väl inte riktigt kommit dit än, men vem vet?
Karin; Du har rätt. Och allt blir rättare när man följer sitt hjärta, det blir ju det.
Anonym: Tydligen en trend det där, och det känns positivt! Och visst är det härligt att ha möjlighet till stadsliv också?
Lisbeth: Okej, kommer här! ;)
Omentjej: Oj, vad sade jag? Blir jag hatad nu, tro? ;)
Milea: Drömmen!
Haha, nej det tror jag absolut inte! :D
Du sa:
"Man gör inte barnen en tjänst genom att köra runt dem i vagn tills de tappar mjölktänderna"
och deras kommentar var:
"Oops! När svensk-korsikanska bloggaren Sara Thibault reagerar på att svenska 3- och 4-åringar curlas, hettar det till på hennes Frenchcreme.blogspot.se"
Säg till om du vill ha bild :)
Oh ja, gärna! Haha, det blev ju verkligen diskussion kring det där, men jag vidhåller nog att när kidsen börjar tappa tänderna är det dags att sälja vagnen! ;)
Det är min dröm också. Jag skulle älska att bo på landet, odla lite, elda i vedspisen och skriva böcker. Kanske hoppas på ett till barn. Och de dagar som jag inte har inspiration för att skriva skulle jag baka eller lägga mig i soffan och läsa fina böcker. Och så skulle jag kunna vara en ännu mer närvarande mamma. Jag hoppas drömmen blir sann någon dag.
Nej! ett litet hus med utsikt över bergen nära Comosjön eller ja var som helst där det är relativt nära till bad men ett boende högt upp i bergen med hisnande utsikt. Men bara som sommarhus. Mina föräldrar har flyttat ut till landet och jag tröttnar efter ett par dagar. Ensligt! Däremot mysigt vid jul och midsommar.
Skicka en kommentar