Jag köpte ett jättepåskägg till C när jag var i Sverige, fullt med oemotståndligt mycket sura vingummin, engelsk konfekt, apelsinchoklad, saltlakrits, skumkaniner och hallonbåtar. Och lite fina cellofaninslagna chokladbitar, för sakens skull, men de är jag egentligen inte alls intresserad av. Det är gelatin, färgämnen och E-nummer jag vill åt. Försurare och annat som skulle få Anna Skipper att skälva av fasa.
Hur som helst. Till C, ja. Men vem är det om inte kan gå förbi det där satans ägget utan att öppna det och sluka ett par bitar? Undertecknad, som inte besitter tillstymmelse till karaktär eller viljestyrka.
Dessutom är jag verkligen inne i en sockerkris. Jag, som varit flitig anhängare av devisen "frukt är godis". Frukt är godis my ass. Godis är godis. Croissanter är croissanter. Och den som någonsin varit sugen på en croissant och försökt finta bort sina begär genom att tugga i sig en banan vet hur fullkomligt otillfredsställd man känner sig efteråt. Nä, jag rekommenderar croissanterna. Men om det här fett- och sockersuget fortsätter blir jag eventuellt tvungen att vända mig till Anna Skipper ändå, förr eller senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar