Saint-Guilhem-le-Désert

Torget framför klostret där man kan äta crèpes, eller glass, eller bara slinka in på bageriet och köpa ett par croissanter eller pains au chocolat...

Arkitektur från 700-talet, byggd med sten från bergen som skuggar byn.

Vatten från fontänen innan bergsklättringen, det är lite sportigt, brant uppför...

Men utsikten är oslagbar när man kommit upp en bit.

Om man tittar noga kan man se Medelhavet i horisonten, som nästan smälter ihop med himlen.

Saint-Guilhem-le-Désert är en av mina favoritplatser i Languedoc. Det är en av de vackraste, mest pittoreska, natursköna platser jag vet. Det är en liten by från 600-talet som ligger i en dalgång i skuggorna av de klippiga bergsbranterna, och som med sina gamla stenhus, vindlande små stenbelagda gator och sin charm är helt oemotståndlig.

Byns hjärta är torget där caféerna trängs omkring den flerhundraåriga platanen, och där man har tillträde till vissa delar av klostret, som fortfarande är i bruk. Därifrån kan man gå upp i bergen, det är klippigt och brant, men utsikten är fantastisk. Under en del av vandringsleden följer man pilgrimsleden som leder till Saint-Jacques-de-Compostelle (Santiago de Compostela i Spanien), men vi brukar nöja oss med att gå den kortare vägen runt... Innan vi äter glass eller crèpes under platanen på torget. Belöningen...