tisdagen den 20:e januari 2009

Mera regn

Mera regn, inga möbler, en silverfisk i badrummet och en känsla av oro i bröstet som jag outtröttligt motar bort.

Jag och Véra sorterar lite i kartonger, äter fromage blanc och lyssnar på Britneys nya för att muntra upp oss. Men att snusaVéra i nacken och smeka henne över hennes duniga, varma huvud är bättre än all prozac i världen. När hon ler och gurglar lyckligt mot mig svämmar hjärtat över. Varje gång. Jag undrar om man någonsin kommer över det, om de här känslorna någonsin kan ta slut?

Det känns som om jag befinner mig i en parentes just nu. Jag är lite under vatten, känner mig inte riktigt närvarande. Under isen.

Det var ju inte så här det skulle vara. Men det ordnar sig, det ordnar sig. Det ordnar sig ju alltid.

Jag ligger på stenplattorna i köket och tittar på de nakna glödlamporna. Och tänker att det ordnar sig.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag befann mig också i en liten bubbla när Ester var liten. Härom dagen sa jag till David att jag tycker vårt liv har blivit "normalt" först nu, även om mycket förstås är annorlunda mot före-barn-tiden.
Man får väl försöka njuta när man kan. Resten ordnar sig nog med tiden.
kram på er

Sofia

KARLAVAGNEN sa...

Det ordnar sig! Allt ordnar sig och det är bara att "Gilla läget"!

Sara sa...

Det ordnar sig.

Jag kände mig också sådär ibland när mina var små.

Kram till dig!

Anonym sa...

När man ammar rusar hormonerna omkring vilket gör att man känner sig "fladdrig".
Hormonförändringen vid en graviditet är att likna vid puberteten, så när allt sen ska tillbaka till det normala är det klart att man känner sig konstig och olustig till mods.
När man har järnbrist mår man också sämre än man skulle annars, det påverkar också hormonerna...
bara så du vet :)

frida sa...

Jag kan bara hålla med ovanstående. Den första tiden med liten bebis kan vara tuff. Det är en enorm omställning för kroppen, det är psykologiskt tufft, man kan känna sig väldigt isolerad och missförstod på alla möjliga sätt. Man hinner inte äta ordentligt, man får kanske inte sova så mycket som man behöver, man har ingen tid för sig själv. Tänk bara hur man kan känna sig efter en lång dag på jobbet, när man har slarvat med lunch och inte haft tid att tänka efter en sekund.

Det blir bra. Många känner så.

barajagjohanna sa...

Kram på dig!

Anonym sa...

Hoppas att det vänder snart!
/Anna S.

Lisa sa...

Det är inte så konstigt om du känner dig låg. Vem skulle inte vara utmattad efter att nyligen ha fått barn, flyttat och ha järnbrist (jag talar av egen erfarenhet...)? Men det går över, jag lovar! Jag har också haft min regnperiod och regnperioder varar inte för alltid.
Kram!

Mademoiselle J sa...

Du har fått en utmärkelse av mig! =D Ta hand om dig!

Pumita sa...

Kämpa på tjejen! Det blir bättre, jag lovar!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...