We need to talk.

Det är inte så att jag glömt er.
Eller att jag ligger någonstans och föder barn.
Det är bara det att

a) belle-mamans dator är så långsam att jag får hjärnblödning av att använda den.
b) mitt liv känns lite... ointressant just nu. Det händer inte mycket mer än att vi väntar. Och väntar. Och väntar.
c) jag istället för att blogga ligger med fötterna på sänggaveln och äter jätteäckligt haribo-godis.
d) jag saknar både kamera och inspiration.
e) jag är rädd för att tråka ut er med allt snack om min unge och hennes förehavanden

Lite så. Alltså: Det är inte ni, det är jag. Ni är perfekta, jag är trist.