Politesse/Politeness.

Man vill imponera med att man har artig, väluppfostrad unge, inför blandat sällskap. 
Man bara:
- Véra, du vet när man sitter på stolen när man äter, och inte kastar mat, och säger tack och snälla...
- Va?
- Jo, du vet vad det kallas?
- Nä.
- P? Po...? Poli...?
(Man säger på franska eftersom sällskapet är franskt och man vill imponera.)
- Polly Pocket?

Här är sällskapet dubbelvikt av skratt, och man skrattar själv rätt mycket också, hon är så jäkla rolig, min lilla. Oh well. Politesse, politeness, polly pocket, whatever.