Men jag bär den svenska vintern med mig i hjärtat. Ljuden av snö som faller från granars tunga grenar. Trettio mil genom snöklädd barrskog för julfirande i Härjedalen. Stjärnorna som faller i natten och att aldrig få se mina barn som pepparkaksgubbar och tomtenissar. Men jag bär vintern med mig.
9 kommentarer:
Det ska jag titta på ikväll... Jag blev också riktigt rörd och en och annan tår föll ner på bakbordet igår när jag lyssnade på julsånger och bakade pepparkakor.
Lucia har jag inte upplevt i Sverige på ja, det måste väl bli 18 år då...
Jag instämmer helt med dig Sara....Varma hls Camilla på Kreta
Att inte fa se mina barn ga luciatag, sorgligt, dom kommer ju aldrig forsta hur fint det ar. Kopte elektrisk luciakrona och ljus for nagra ar sedan, med hopp om att skapa ett eget litet luciatag har hemma, sjunga for papi o mamie, men det har aldrig blivit av. Men dom kan i alla fall sjunga "en sockerbagare" och "vi komma fran pepparkakeland" Alltid nagot...och dom alskar lussebullar o pepparkakor.
Ni får flytta någonstans där det finns en svensk skola i närheten (typ hit) så kan era barn få gå i Luciatåg ;)
A och jag gjorde ett eget Luciatag imorse och overaskade Pappa. Hon var sa fin.. Aven om hon bara helst ville ata upp alla pepparkakor. Gor det som en egen tradition du med! De kan ju vara vad de vill, Lucior, tarnor, tomtar, stjarngossar eller pepparkaksgubbar. Och varfor inte bjuda hem nagra vanner pa svenska julfika (du som ar sa bra pa att baka!) och lat barnen lussa for dom. Vera borde ju alska glitter och vit klanning?
Inte samma som i Sverige, men helt klart vart att testa.
Bisous
Men vad sjutton! Jag skickar ner Luciakläder åt tjejerna! Inga problem!
Oh, fler än jag som blir grâtmilda pâ lucia!
Och skandal att jag inte har lusselinne till Véra! Och ANna-Lena, det vore ju fantastiskt att ha svensk skola!
Jag grät också en skvätt till SVT:s Lucia imorse och lite senare under dagen kom krokodiltårarna när jag fick se brorsans barn på dagis luciatåg i vintervita Umeå.. Åååhhhh...
Jag älskar Lucia mer än någon annan högtid! Så vackert. Här i Berlin har vi det ju lite enklare med Svenska skolan och lite andra ställen som bjuder på luciatåg. Och massor av andra svenska barn. I dag ordnade vi lussetåg hemma hos oss, det var helt fantastiskt och även om sonen vägrade tomtedräkten så tror jag nog ändå att han förstod det magiska i mörkret, ljuset och sången. Åh!
Skicka en kommentar