Jag sade:
- Det är ju inte bara det fysiska förfallet som är jobbigt när man passerar 30...
G avbröt:
- Nu måste du förklara för mig, din definition av fysiskt förfall?
Hm. Alltså. Det jobbigaste, så här mellan er och mig: Linjerna i pannan. De fanns inte där förut. Och nu... finns de. Av närsynt kisande, bekymmer, solen, tänk, stress, spänningar.
De retar mig. Men inte mer än så.
7 kommentarer:
Det är snyggt med lite linjer här och där. På allvar. Mycket bättre än Barbiedockslooken.
Ja, egentligen tycker jag det. Det är vackrare än botox, silikon och nervgifter. Faktiskt.
Kom tillbaka när du har celluliter, enorma börjar-bli-mjölkstinna hängbröst och fullt av tunna linjer runt ögonen. PLUS rynkor i pannan. Och jag är ändå några månader yngre än du! (Puss på dig snygging.)
Haha, men vad sägs om helt urammade plattbröst, platt rumpa, en handfull vita hårstrån och ett skäggstrå på hakan? (eat your heart out, ma belle!)
Fast jag har sett nyligen tagna bikinibilder i denna blogg och jag kan lova att din body är helt fantastisk. Min däremot...well, jag är glad att den är livgivande.
Jag gillar inte mina horisontella linjer i pannan. Kråksparkarna runt ögonen bryr jag mig inte om däremot. Nåja. Vag gör väl det om 100 år? :)
Eleonora: Jag tror dessutom att man fâr ett helt annat förhållande till sin kropp när den gett liv. Man blir mer älskande, förlåtande, accepterande. Jag har nog en helt annan uppfattning om den nu, än tidigare..
Ingela: Ja, precis! Och vi har nog en tendens att fokusera alldeles för mycket på vad vi inte gillar hos oss själva, istället för att fokusera på det vi gillar...
Skicka en kommentar