tisdag 9 februari 2010

Är jag ensam i detta?

Har ni någonsin kommit på er själva med att, när ni diskuterar med någon, ta efter den här personens gester eller kroppsspråk?
Eller, och det här är värre, deras dialekt och sätt att prata? Omedvetet och helt ofrivilligt. Men icke desto mindre så gör ni det.

9 kommentarer:

lina sa...

men jaa! när några norska vänner till min syster bodde hos oss några veckor under sommarlovet så bröt jag på norska hela höstterminen efteråt! då var jag ju iofs liten men jag gör fortfarande så, alltså extemt mycket, så jag måste tänka på att skärpa mej hela tiden så att inte folk tror att jag bara är elak.

Åsa sa...

Näää, du är INTE ensam i detta! Jag är hopplös när det kommer till dialekter! Helt sjukt. Vet inte varför men det bara kommer. Och har det inte kommit undertiden är det garanterat säkert att nästa person jag talar med får höra mig prata på ett sätt som inte riktigt är jag...

Hahah, du är så skön som slänger ut sånthär. Jag brukar göra det "live" med folk omkring mig och de tycker mest jag är lite småtokig och funderar på knäppa och värdelösa saker. Kanske har de rätt - faktum är att jag fortsätter fundera och undra om det finns fler som jag där ute :-) Skönt att jag inte heller är ensam ;-)

TinTin sa...

Ja, särskilt om de pratar göteborska! Hemskt, för jag är utpräglad Stockholmare... ;)
Byter också lätt mellan amerikansk och brittisk engelska beroende på vem jag pratar med, viket blir väldigt schitzat om det är ett blandat sällskap!

Anonym sa...

Jaaaa, åh vad skönt att jag inte är ensam om det! Jag kan tänka mig att jag gör det dels för att jag är språkbegåvad (rent objektivt :) och dels för att jag inte har nån egentlig egen dialekt. Men det är lite pinsamt för det kan ju tas på fel sätt även om jag inte gör det medvetet. /Maria i nb

Annika sa...

Händer titt som tätt. I synnerhet vad gäller uttryck och gester. Märkligt är vad det är!

Ingela sa...

Oh ja! Spegling tror jag det kallas. Jag har väldigt lätt för att ta efter just dialekter. Inte helt smidigt när man sitter på arbetsintervju med högsta (och sin blivande) chef. Göteborska var det i det fallet! Haha!

Anonym sa...

absolut!

Anonym sa...

inte menar jag ju ! gör alltid så

Krokofanten sa...

Jag gör det bara med franskan... Mina fd svärföräldrar kommer från södra Frankrike och vips pratade jag franska med en bred dialekt från Marseille... :oS
Nu har jag dock fått ordning på detta... :o)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...