Om man vill att hon ska sitta still en liten stund, den stund det tar att knäppa ett kort, så får man ge henne något intressant att syssla med. Till exempel ett - hårt igenskruvat, man lär sig - läppglans.Vår lilla Noisette vars hår blir lite mörkare för var dag, och som pratar hela tiden om saker vi inte förstår så bra, och som är så mycket energi och stök och bus och glädje att det faktiskt är helt otroligt.
9 kommentarer:
Söt som socker!
Åh läppglans...det är gott tycker Ida! (jag har också lärt mig den hårda vägen att skruva igen locket hårt)
Vilken bus/gullunge!
Dessutom matchar hon apelsinerna ovanför, så fint i sin orangefärgade kofta.
Kram!
Ingela; Jepp, man lär av sina misstag...
Helen: Ja, det har jag inte ens tänkt på!
Så söt hon är. Att få barnen att vara stilla framför kameran är inte lätt - bra knep du har. Tack för dina potatistips, din variant av rårakor med tillbehör låter så lockande god. Har faktiskt aldrig druckit vin till just rårakor, men det borde ju passa utmärkt!
Och med så underbart knubbiga små barnben. Sådana som man absolut inte vill ha på sig själv men aldrig vill att den lilla/lille ska bli av med.
Hon är ljuvlig Sara!
Läppglans som sin mamma såklart :)
Jättefin är hon! kram, Maria i nb
Sötnosen!
Hon är verkligen söt som socker, och snygg frisyr tycker jag! Sån kanske man skulle ha ;) (knäppt att jag så ofta vill klippa mig som småflickor jag ser men jag tror att det är de tjusiga luggarna)
Skicka en kommentar