En vanlig söndag i Ajaccio

Med facit i hand (som det brukar heta) blev det en ganska gråmulen dag, men det regnade i alla fall inte, och då är alla så glada och trevliga. Förutom den hungriga damen i grön jacka som tyckte att paninisen dröjde...

...men de kom. En med tapenade, tomat och parmesan, och en med tonfisk, aubergine och mozzarella. Och så min obligatoriska grand crème.

Och så ytterligare en missnöjd dam, som vägrade sin persikopuré och föredrog panini med tapenade och parmesan till efterrätt.

Men så där glada är dom när de är mätta och belåtna och får klättra upp på alla trappsteg på hemvägen.

En sliten ajacciofasad, och om ni tittar noga ser ni duvorna i underkanten, som var det egentliga motivet för bilden. Jag slank.

En sliten småbarnspappa i skidjacka. Sydlänningar ska då alltid överdriva och låtsas att det är kyligare än vad det är.

Och ytterliga lite pastellfasader från min gata i stan. I Ajaccio är fönsterluckemodet italienskt. Franska fönsterluckor brukar inte ha den där luckan längst ned, men den är bra för att till exempel vädra med, eller slänga ut sopor genom. Nej, jag skojar inte, ibland tror man att man bor i Neapel.