Sextiosju trappsteg upp till mig.
Sextiosju tunga trappsteg. Ingen hiss. I 1700-talshus finns ingen hiss, men trapphuset var säkert vackert en gång. Jag tänker på det när jag klättrar upp för de där sextiosju trappstegen. Gånger tre eller fyra varje dag. Med 11 kilo Sockergryn, 10 kilo matkasse, 2 kilo handväska, 1 bunt post, 1 stycke barnvagn. Mer än 200 steg. Uppför uppför uppför.
Jag tänker på hur vackert trapphuset måste varit en gång. Och jag tänker på de där paljetthotpantsen. Dom tänker jag på när jag klättrar de där 200 trappstegen varje dag. Detta, mina vänner, är styrketräning för lårmusklerna.
3 kommentarer:
Bo kvar! Tacka gudarna för vardagsmotionen du inte kan undvika. Jag vägde också 50 när vi bodde på tredje våningen utan hiss och inte ägde bil. Nu har vi 5 trappsteg och bil och jag är betydligt rundare. Det är en liten sån pust-stön-stackars-mig-dag idag.. /Maria i nb
Men å andra sidan har du fem ungar och säkert betydligt tyngre matkassar att släpa, ma belle!
Snacka om bra träning... och billigt blir det när man slipper köpa gymkort ;)
Skicka en kommentar