Den där lilla, sammetsögda, är minsann ingen bebis längre. Nu härjar hon fritt härhemma, har kommit på de mest förbjudna ställena att vara på, och att de roligaste leksakerna är toalettborsten (vad är det med bebisar och toaborstar?) och fjärrkontrollen. Oh dear.
Scoopet: Idag släppte hon bägge händerna från soffkanten och stod alldeles själv i flera sekunder.
Annars gillar hon mannagrynsgröt (that's my girl!), att äta gruskorn och tugga i sig tidskrifter.
Hon har åtta tänder och lockar kring öronen.
Hon kan vara en av världens två sötaste ungar (mina).
Och eftersom ni älskar att överösas med barnsnack så tänkte jag skriva mer om tvåspråkighet i morgon. Min förstfödda blev jätteduktig på svenska under veckorna i Sverige, så roligt.
Men nu, mes amis, har jag en tallrik carpaccio med parmesan och olivolja som väntar på mig.
Då måste man ju ställa upp.
4 kommentarer:
Fan jag älskar din blogg sara! Du formulerar dig så otroligt väl och så charmigt och jag vill bara läsa upp dina inlägg för alla jag känner. (och gör det ibland också!) kram!
Yes, please, läser väldigt gärna mer om tvåspråkighet!
Visst blir man mäkta stolt över de små. Den middagen går inte av för hackor. Ser fram emot tvåspråkighet!
Kristina: Och jag är sâ glad över att du läser!
Marie: Ja, hur gâr det hos er?
Sandra: Sâ stolt!
Skicka en kommentar