Hur länge har du bloggat?
Sedan 2007 på bloggen Taiwan mon amour. Den galna, vibrerande, spännande och frustrerande vardagen i Taiwan krävde ett forum, ett utlopp för inspiration och intryck. Anledningen till att jag började var främst för att det var ett enkelt sätt att berätta för nära och kära om mina förehavanden i denna lilla motsträviga del av folkrepubliken Kina. Jag gav mig egentligen in i bloggvärlden utan att veta något om den.
Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut innan du själv började blogga?
Jag hade nog ingen bild av bloggare, se ovan. De första bloggarna som jag kom i kontakt med var de lättillgängliga shoppingbloggarna som var (är) legio. Tunt innehåll, oftast otillfredställande bildmaterial... Not my cup of tea. Idag vet jag att det finns mycket intressanta bloggar med hög kvalitet i både form och innehåll.
Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Peppe. Jag upptäckte hennes blogg från Taiwan, och blev en flitig läsare av denna smarta, roliga, klarsynta person. Snygg är hon också.
Hur känner du nu inför dina allra första blogginlägg?
Jag tycker att mycket av det jag skrev då i allra högsta grad är läsvärt, men det tog ett par månader av blogginlägg för att riktigt behärska formatet. Allt lämpar sig inte i blogg, en blogg har ett ganska specifikt format där innehåll, interaktivitet och form jobbar tillsammans och där innehållet inte alla gånger är överordnat de övriga elementen.
Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
Jag har mindre tid till bloggläsning numer, och har sovrat en del i min blogglista, men bloggar jag besöker ofta: Ebba von Sydow, Sandra Gustafsson, Stina Auer, wellnessbloggen och Mama's got the Magic. Till exempel.
Hur många procent av de bloggar du läser är dagboksbloggar och inte ämnesbloggar (som t.ex. teknik- eller modebloggar och politiska bloggar)?
Vet inte. Men läser mer mat- och hälsobloggar idag än tidigare. Dagboksbloggar måste ha mycket humor och karisma för att funka.
Nämn en bloggare som verkar vara väldigt, enormt jätteolik dig, vars blogg du tycker om.
Hm. Den här kanske? Jag gillar den för de enormt snygga bilderna, innehållet hoppar jag ofta över, eftersom jag kanske inte har så många beröringspunkter med den damen. Men bilderna... Wow.
Nämn en bloggare som verkar lik dig, vars blogg du tycker om.
Jag och K är nog ganska lika. Vi är snabbtänkta, humoristiska sökare med lite mörka stråk som kanske hittat rätt väg via villospår över terräng som var för ytlig för oss. Vi har följt varandra ett tag, fått barn, skalat av en del överflödigt... Annars Linn, det är mycket där jag kan känna igen. Lisa, för vagabondsjäl, vandringslust och litterära ambitioner.
Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Jag har aldrig fått andra reaktioner än att de tycker att det är roligt. Och även fast vänner och familj kanske inte är så flitiga i kommentarsfältet, så vet jag att de finns där. Och vissa inlägg (babybilder och mjölktandsinfo) är ju mer riktade till dem.
Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Oj, det vet jag inte. Men jag hoppas det. Hello friends and family, tycker ni det?
Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Nja. Det beror på. Jag är både personlig och privat på min blogg, men samtidigt så är det ju bara en liten del av mitt liv jag väljer att visa. En blogg är nog mer vinklad än man kan tro vid första anblicken.
Nämn några saker som du aldrig bloggar om och anledningen till det.
Jag är restriktiv med att blogga om familj och vänner. Visst skymtar de på bilder, men sällan i inlägg. Annars bloggar jag sällan om politik eller världsproblem trots att jag är en aktiv nyhetskonsument och ganska insatt. Men det är fel forum för det, känns det som. Inte rätt format, inte rätt målgrupp, om jag nu har en sådan. Basically: Jag tror inte att ni besöker den här bloggen för att få senaste nytt inom fransk inrikespolitik, även om det glimtar till då och då.
I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
Haha. Av alla livets domäner, och av alla de roller man har - mamma, fru, journalist, vän, kollega, etc. - är det här en plats jag inte behöver bekräftelse. Det är prestigelöst, roligt och kreativt, men bekräftelse söker jag nog mer på andra plan.
Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Ja. Hos många bloggar lyser personlighet och karaktär igenom. Många i mitt bloggnätverk känns som virtuella vänner. Men sedan måste man vara medveten om att man på en blogg skapar en bild av sig själv, som man kontrollerar så länge man inte personligen träffar läsare. I samma stund man möts in real life så tappar man den ultimata kontrollen över bilden av sig själv.
Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Ett par stycken: Alexandra, till exempel. Och Lisa. Och Caroline. Det har varit oerhört trevligt och roligt, är jätteglad för det! Andra har jag mejl och telefonkontakt med.Och Esmes mamma, förstås, känner jag ju privat eftersom vi pluggade ett år ihop i Uppsala.
Kan det vara ”skadligt” att blogga?
Skadligt, vet jag inte? Inte om man tänker sig för, reflekterar och funderar över syfte och användningsområde.
Bloggar du om två år? i så fall: är ditt bloggande annorlunda då?
Ja, det gör jag nog, men kanske bloggar jag på ett annat sätt, mer specialiserat, kanske professionellt.
Har bloggarna någon inverkan på vår kultur?
Självklart. Bloggen har en enorm genomslagskraft på många områden i samhället. Bloggar används inom den politiska debatten, i marknadsföringssyften, som forum för olika grupper i samhället. En undersökning visade att över hälften av alla svenskar läser, kommenterar eller skriver en blogg. Men de som förstått vidden av bloggarnas stora potential är nog varuhandlarna, i första hand...
Vad har bloggskrivandet betytt för dig?
Att utvecklas som stilist och skribent. Att komma i kontakt med fantastiskt intressanta personer. Att den här bloggen besöks av så många intelligenta, roliga människor som lämnar avtryck i kommentarsfältet.Alltså, trådarna av kommentarer under inlägg om tvåspråkighet, ätstörningar, kulturkrockar... Helt genialiskt!
Vad har bloggläsandet betytt för dig?
Se ovan. Och att få ta del av så mycket kunskap, livsberättelser, humor och intelligens som ryms i bloggarna. Jag tror att vi har ett kraftfullt kontaktnät här, det är fint.
Så. Nu är det er tur.

10 kommentarer:
Jag gillar dig Sara!
Hejsan,
Hejsan blev skojigt förvånad över din Taiwan bakgrund. Har tidigare läst din blogg och kännt igen mig i dina ätstörningar, och livet på Corsica, eftersom jag också haft ätstörningar och bodde ett par år i Italien. Spenderar även somrarna på Corsica eftersom min man har hus där. Men nu även Taiwan??? Jag studerade också 6 månader på sun-yat sen university 2004. :)
Sarah
Uppochhoppa: Och jag dig!
Sarah: Haha, vad spännande! Jag bodde i zhong-Li utanför Taipei âret drygt ett âr, 2007. Ett otroligt spännande âr!
Kul! du borde ha frågestund nån gång!
Kul! :)
Tack Sara, jag känner mig hedrad att finnas i tanken. Kram K
På tal om fransk inrikespolitik - gillar mycket när du tar upp olikheter mellan diverse franska och nordiska system! Och tack för omnämnandet!
Tack för att du tog med mig i ditt inlägg! :) Jag känner också igen mig i dig. Hoppas det blir fler tillfällen att ses om ni flyttar till Sverige. Kram
Intressant att läsa dina reflektioner över bloggandet. Det är sådana saker jag ibland undrar över när jag läser bloggar. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör en blogg bra men de gemensamma nämnarna, oavsett bloggens ämne, är språk och stil tror jag. Välformulerat och med en röd tråd stilgreppsmässigt. Precis som du har.
Skicka en kommentar