Status: Känner mig hur stark och pigg som helst, enda smolket i endorfinbägaren är lite känningar i knäna, vilket innebär vila i helgen.
Jag är ju ganska liten och lätt, vilket är bra när man springer långt, det blir inte så tungt för leder och knän, men jag skulle nog vinna på att vaddera mig med lite mer muskler?
Men då krävs det nog lite högre insats än mina halvmotiverade rumplyft framför teven...
Jaja. Nu är det soffa, middag och catch up med the significant other som verkar ha kommit över Korsikas totala charkuteribestånd (rester efter någon jobb-apéritif, tydligen).
7 kommentarer:
Ingen människa är skapt för att springa i joggingskor honey (vilket bevisas av att 80% av dem som gör det får rätt jobbiga skador) - join the barefoot-runner-sekten (och läst Born to run för att bli frälst) :-)
Lät jag lite Helge Fossmo där...?
Hm. Har inte mer än sneglat på sådana där barfotaskor, det känns ju inte alls stötdämpande?
Sara! Gjorde din fantastiska tomatpaj ikväll efter att ha sneglat på den i bloggen åtskilliga gånger, och säger bara OMG!!! Vilken höjdare! Du är min matguru from now on! :-) Kram från Em
Det är en helt annan löpteknik, man liksom tassar fram på framfoten snarare än att hopplanda på hälen. Kortare steg också.
Det är en annan löpteknik - det ska inte vara dämpning. Dämpning får oss att springa på ett annat, egentligen för oss onaturligt sätt. Människan har ju varit en jägare som tack vare sin uthållighet jagade ifatt sina byten i betydligt längre tid än jogginskon existerat.
Ok. Tilläggas kan att dessa barfotaskor kräver invänjning och annan teknik. Inget man slänger på sig och drar ut på en 12 km runda. No no, då kan man verkligen dra på sig skador.
Att komplettera löpning med uppbyggnad av muskler tjänar alla löpare på.
Skicka en kommentar