måndagen den 29:e september 2008

Lattemorsor och lattementalitet


Det här var intressant att läsa i DN. Om hur lattemamman med sin livstil - kopplad till konsumtion och shopping - representerar ett nytt föräldraideal.
I Sverige går lattemamman inte att undvika. Hon återfinns ofta på ett kafé i stadskärnan (hon är mammaledig så tillfällena är många), med lattemammabibeln Mama i handen, en caffe latte (förstås), hon har förmodligen även en hållare för takeawaylatte på sin superlätta, sportiga barnvagn.
I Frankrike är lattemamman sällsynt - och jag intrycket av att gravida kvinnor och bebisar inte medialiseras i samma utsträckning som i Sverige där veckotidningarna säljer lösnummer på gravida people eller kändisar med baby
.
Jag skulle också
tro att det handlar om möjligheten till att lattefiera sina dagar. Mammaledigheten i Frankrike är max 16 veckor, och då är 4 av dem innan bebisens ankomst. De som vill vara hemma längre får det givetvis, men utan ekonomisk ersättning, och utan garanti för att återfå samma nivå på sin arbetsplats när de kommer tillbaka.
Den manliga motsvarigheten till lattemamma skulle möjligtvis kunna vara babybjörn-pappa, och man ser fler och fler män utrustade med bärsele och liten bebis. Men i Frankrike är det pappor som inte jobbar som har tillfälle till det: Pappaledigheten är 11 dagar.

11 kommentarer:

Thérèse sa...

Jag tror du har helt rätt i att man inte medialiserar gravida och bebisar i samma utsträckning i Sydeuropa som i Sverige. Sen tror jag också att latte-mamman har blivit ett begrepp är att det kanske är ett relativt nytt fenomen att ta med barn på restauranger och kaféer i Sverige. I Sydeuropa har man ju alltid tagit med hela familjen ut. Förutom att dricka latte så hänger ju lattemamman på en massa coola barnaktiviteter som t.ex babysim , babyteater , babymusik , mamma och barn gympa mm. Sånt finns ju inte heller lika gott om i Sydeuropa tror jag. I Sverige kan det nästan bli väl hysteriskt med alla aktiviteter redan väldigt små barn ska gå på.

Mie letar guldkanter sa...

Min minsta är 10 år så jag missade det där med lattemamma-tiden;)
Men man märker ju skillnad just med alla tidningar o all kändis-bebis-uppmärksamnet, så var det inte alls när jag var mammaledig.
Ha en fin måndag!

Ingela sa...

Jag är en lattemamma! Nädå, jag pluggar ju så jag har inte tid att sitt och fika hela dagarna. Det får David göra istället, det är ju han som är pappaledig (9 mån kvar)! Han ska träffa en kompis imorgon som också är pappaledig så vi kallar dem blattefarsor för de är halviranier båda två så det passar bättre än att kalla dem för lattefarsor! Ha ha!

Marie sa...

är det alltså bara 16 veckors mammaledighet? sen ska bebisen till dagis eller? jag antar att det inte är samma rekomendation med amning i frankrike som det är i sverige, för det skulle ju inte funka! finns det speciella dagis för bebisar eller blandas de med andra barn? intressant att se hur det är i andra länder!

sophie sa...

gah! vilk fina foton. vad rent o prydligt ditt frankrike verkr dessutom. här sitter man i huller om bullret och det teatraliska själv, la bella italia.

måhända adoptivlandet speglar personligheten.

mycket fin blogg. nästan avundsjuk
:)

Sara sa...

Thérèse; I Sverige verkar det ju vara jättehype kring bebbar och aktiviteter... Men tydligen kan det stressa barnen mycket också, de behöver inte alltid överstimuleras!

Mie; Ja, det är verkligen inne nu... Men jag tror inte att jag blir någon lattemamma. Inte i Frankrike i alla fall!

Ingela; Blattefarsa! Haha!

Marie; Ja, antingen dagis (men köerna är långa) eller såfår man lösa det privat. De flesta vi känner betalar hutlösa summor till barnsköterskor (som tillbringar mer tid med bebisarna än föräldrarna själva). Att mor- eller farföräldrar har hand om barnen på dagarna är också vanligt. Och jag känner att jag inte skulle kunna lämna en liten bebis på bara ett par månader hos någon annan, men så är det här. Och amningsrekommendationen ligger, tror jag, på tre månader.

Sophie; Hm... det rena och prydliga... Par nog en konsekvens av mitt förträffligt selektiva sinne, och en del förträngning kanske? ;)

becky sa...

undrar också om barnen går direkt in på dagis då när dom e 4 mån?? i sverige har vi ju också avdelningar för små barn, men inte så små naturligtvis. kanske har många nannys? kan va kul å bra att veta (min pojkvän e fransk så man vet aldrig ;)
kram becky

Thérèse sa...

Jag tror inte heller bebisar behöver stimuleras så mycket eller ha så mycket saker. Många aktiviteter är nog mer för föräldrarna än för bebisen. Lika gärna som att titta på en dyr färgglad leksak eller gå på någon äventysaktivitet tror jag bebisar tittar på små tygremsor eller liknade i vackra färger och kikar och känner på höstlöven på marken. Det kan nog bli en sorts stress att man måste göra så mycket och stimulera sin bebis så mycket när det ofta räcker att bara vara och mysa tillsammans

Anonym sa...

I Frankrike är rekommendationen 6 mån, som WHO, men alla säger att det är bättre med tre månader än ingen alls. Det är många som pumpar ur och lämnar till "nannyn" och kanske ammar morgon kväll. Men inte alla. Och är det för jobbigt för någon så är det ingen som säger att man inte bryr sig om sitt barn för att man inte tvingar sig att fortsätta.

Sara sa...

Becky; Eftersom dagisköerna är så långa så är det privata barnsköterskor som gäller. De tar hand om barnen i sina hem (så man måste lämna och hämta) och har oftast flera småbarn att ta hand om.

Thérèse; Jag håller helt med dig...trots min hittills lite bristande erfarenhet av bebbar!

Anonym; Det är en stor skillnad mellan frankrike och sverige; att respekten är lika stor för de som väljaer att inte (eller inte kan) amma, som för dem som ammar.

Anna sa...

Och Petra o Sofie i artikeln ar mina vanner :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...