fredagen den 26:e juni 2009

Michael

The king of pop is dead. Vad konstigt det känns. Lika surrealistiskt som honom själv. Att helt plötsligt inte finnas till. När man alltid har funnits.

5 kommentarer:

Helena sa...

Eller hur?!

Cissi sa...

Jag kan inte riktigt ta in det...förutom att jag verkligen älskade hans musik så han har ju "alltid" funnits som du säger.

barajagjohanna sa...

Jag vet inte vad jag tycker om honom egentligen. Men jag har alltid haft lite svårt för honom - och musiken har jag aldrig gillat. Ändå berörde det mig mycket när jag hörde det i morse.

Anonym sa...

Nja, jag håller nog inte med. Jag tycker inte att det är så förvånande med tanke på det skruvade liv han tycks ha levt... Ett förtida och hastigt slut var nog vad jag hade väntat mig.

/Anna S.

mia sa...

jag tänker lite annorlunda. hans musik är ju så stor och "groundbreaking" att vi behöver nya stora ord för de vi har räcker inte.
han kommer alltså leva kvar. han lever kvar. genom sina sånger.
mer läskigt och mer konstigt är det att tänka på oss andra. hur vi andas, drömmer, pratar och tänker för att sedan dö.
och glömmas bort.
vi går verkligen från att finnas till att inte finnas. vi som inte (än iaf) bidragit med något stort och "groundbreaking"

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...