Sockerknarkar för att lugna mina nerver.
Det kör ihop sig jävligt mycket nu, och sanden i timglaset verkar alldeles slut.
Thus: Äter socker.
Och faller inte alla bitar på plats strax kommer jag att väga hundra kilo och vara ett mentalt vrak i slutet av februari.
6 kommentarer:
Du får i alla fall ta med dig din man och dina barn till ditt nya. För mig blev det aldrig så, för cancern kom i vägen.
Nu hoppas jag att saker faller på plats alldeles snart. Vad ska du jobba med? /Lisbeth
Annika, förstår att du har det svårt men jag tycker att det är dumt att jämföra. /Lisbeth
Det löser sig!!! Det löser sig alltid på ett eller annat sätt!
Och även om det är så stressigt att man får en choklad och sockerfaser ibland, så är det positiva att man inte kan se åt choklad o socker ganska länge efteråt ;o))
/Julia i Tyskland
Gaah! Jag som KÄMPAR mot att äta den där chokladen i skafferiet och så lägger du upp en sådan här bild. Inte bra...
Jag. Ska. Inte. Ge. Med. Mig.
Hoppas det löser sig. Tänk att du flyttar till Paris. Spännande! Var ska ni bo? Har ni hittat lägenhet?
Allting löser sig det blir kanske inte precis som man tänkt sig men det blir något. Hittar du inte rätt ställe att bo på så går det alltid att byta. I "bästa fall" kanske du får bo på hotell.
A-M
Skicka en kommentar