En vän till mig - smart, snygg, jobb på välkänd blaska - jag inte hört av på länge skrev till mig och sade att hon avundades min familj. Och jag tänkte att min familj är det finaste jag har.
Sedan jag blev mamma har jag funnit en tyngdpunkt som håller mig fast, förankrad, förundrad. Förtrollad.
Mitt liv kommer aldrig mer att sakna mening. Mitt liv kommer aldrig mer att bli den existensiella jävla katastrof det en gång kändes som. Mitt liv kommer aldrig mer att sakna glädje.
Och vilken utmaning det vore att försöka upprätthålla någon sorts existensiell ångest med ett Sockergryn i närheten. Nä, men alltså, I challenge you! Sockergrynet är drygt tio kilo ren och skär glädje. Hon nästan exploderar av lycka minst tjugo gånger om dagen. Hon vaknar med ett leende och jag och C går runt och ler med henne. Att vi har gjort det lilla underverket... Livet fick en annan mening.
Jag har vad som betyder något. Det som betyder allt. Och resten ordnar sig nog.
10 kommentarer:
Jag kan bara le igenkännande och hålla med!!
Och så älskar jag dina fina Montpellierbilder!
Kram!
Jag vill bara säga att jag älskar din blogg, bodde i Frankrike i ett par år och saknar det ibland, skönt att få lite minnen!
Så klart det ordnar sig.
Du beskriver det så bra Sara!
Så sant. Det kan kännas fånigt ibland att säga det inför banrlösa vänner, men det är meningen med livet att ha en familj. Eller rättare sagt, det ger livet en mening som aldrig tar slut.
Ja visst är det enklare nu? :)
Maria i Norrbotten
Lycka - det är vad barn är!
Helen; :D
Prinsessan: Du får lite frankrike genom mig! ;)
M: ELler hur?
Erica; :D
Annika; Precis så.
Maria; Ja, det är ju det. Trots att tanken på barn skrämde innan...
Kristina; You said it.
Det ordnar sig.
Jag gillar nya layouten på bloggen, snygg!
Marie; Jag gillar de lite större bilderna, men det kasnek Är för att jag är så nÄrsynt? ;)
Skicka en kommentar