torsdagen den 19:e november 2009

Och nu blir det...babysnack: Om sömnlöshet, nya tänder och så ett förhållande mitt i alltihop som ska vårdas.

Ajajaj. Varenda gång en ny liten tandsing har sett dagens ljus i Pyrets mun är det fullkomlig katastrof. Vissa bebisar lider tydligen inte alls av att få tänder, men mitt lilltroll har följande symptom:

Utslag i ansiktet
Knallröda kinder
Jätteont. Alltså. Jätte, jätte, jätteont.
Dreglar floder
Feber
Täppt näsa
Röd, irriterad rumpa

Vi är uppe i åtta små bissingar nu, och varje tand innebär minst fyra sömnlösa nätter för familjen Thibault. Vilket inte för någonting gott med sig. Jag och C blir griniga, lättretliga, snudd på deprimerade... Och så bråkar vi och suckar och det är inte alls särskilt roligt.

Scenariot:
C kommer hem sent från mötet i Aix, han har varit uppe sedan fem, tog nattvaggningen och sjungningen natten innan och missade dessutom årets fotbollsmatch.
Jag är slut efter att ändå inte kunnat sova medan C nattvaggat, och slut efter 12 timmar lekparkmatavällingbadlekparkmatatröstastädaläsabokmata top chrono med ett Sockergryn som vägrat sova middag för att ge mig en liten frist. God damn it, jag har en artikel att skriva!

Kombinationen är inte sådär kanon. Dessutom är vi bägge två ganska bra på att spela martyrrollen, och den som inte vankar runt i lägenheten på nätterna med tio kilo Sockergryn i armarna sitter med armarna i kors på soffan och vägrar sova. Och så har man kanske hoppats på en mysig kväll, eller i alla fall en stunds tedrickande och småpratande tillsammans och så precis när man kryper upp i soffan så hörs ett gällt illvrål från lillans säng. Och där står hon med håret på ända och är alldeles mörkröd i ansiktet och skriker och skriker och skriker... Och så vaggar man och vyssjar och vankar och buffar och sjunger och lugnar. Och lägger ned litet barn i sängen igen, bara för att se henne vakna igen efter tre sekunder och så... Om igen. Och så säger man Nej, du måste sova nu. Mamma måste sova nu. Pappa måste sova. Alla måste sova. Men budskapet går inte fram. Alls. Och så är man bara jävligt skittrött och vill bara gråta eller lägga ifrån sig ungen och varför sover hon inte!

Men
det är bara att bita ihop och tänka att det blir bättre, men ibland är det tufft att vara småbarnsförälder. För ett förhållande, that is. Jo, det är det.

11 kommentarer:

Angelica sa...

Lilltösen här hemma hade oxå jobbigt med det första gänget tänder, feber, snorig, hängig, kass mage = röd rumpa etc.

Det enda som lindrade var alvedon, då fick hon iaf sova på natten. Gav var fjärde timme men eftersom maxdosen är 4 alvedon per dygn så fick man planera så man hade någon chans att ge mitt i natten oxå

Men Vera kanske redan är alvedondrogad och ändå har superduperont =( usch!

Det finns inget värre än sömnlöshet och ingen tröst finns det heller mer än att det snart är över, snart är hon 15 å lär inte vakna mitt i natten o ropa på mamma längre...

Ingela sa...

Hua! Ida har inte haft riktigt sådana besvär av tänderna...eller så har hon det? I vår barnbok sägs det nämligen att tandutbrott inte ska ge symptom som feber, lös mage osv. Men ALLA, ja verkligen alla föräldrar, säger att deras barn reagerar på tandutbrotten med mer än lite dregel. Så jag har trott att Ida varit ganska förskonad från besvär av sina tänder, visst hon brukar vara betyldigt mer gnällig än vanlgit och attackerar saker med sin mun för att klia tandköttet, men jag börjar tvivla starkt nu.

En granntjej fick sin första tand vid 3 mån. ålder (!) och hennes tänder kom i rask takt, så vi hörde henne skrika hela sommaren i stort sett. Stackarn.

Mitt råd är att ge smärtstillande när det är som värst. På natten då hon borde sova och ni måste sova. Utan sömn blir man knäpp, så är det bara.

Tack för ditt fina mail, svarar lite senare.

Kram

Erica sa...

Jag känner med dig. Det är sån skillnad när man får sova och när man inte får sova! Med mina killar var små, så var ju sömn något som hände alla andra men inte oss. Som tvillingförälder får bägge vara uppe och vandra, där finns inte ens chansen till att få sova. Man blir rätt knäckt och det var inte konstigt att vi i alla sömnlöshet och trötthet fick vår relation att knaka. En god vän till mig hade ett barn som vägrade sova ordentligt i tre år. De började kvällen med att be om ursäkt för alla de saker som kanske skulle sägas under de trötta timmarna. En bra strategi tycker jag. De gör att man ser varandra och erkänner att det inte är lätt för någon. När min dotter kom så mobiliserade jag mig för sömnlösa nätter. Efter två veckor sov hon tio timmar per natt. Förstår du vad förvånad jag var! Den kontrasten fick mig att se hur stor skillnad sömn kontra sömn påverkar föräldraskapet och framförallt relationen. Det är så mycket lättare och smidigare när man får sova. Det är inte lätt att tillgodose alla behov som finns, men försök få en strategi där ni kan få sova ordentligt någon av er!

Erica sa...

sömn kontra sömnlöshet ska det ju vara

Sara sa...

Ingen av mina tre hade besvär när de fick sina tänder, men de har sovit dåligt ändå. Värst var det självklart med tvillingarna som aldrig sov samtidigt. Under deras första 3,5 år sov jag i princip aldrig.

Där nånstans mötte jag min nuvarande man vars första tanke när han såg mig var: gud, vad trött hon ser ut!

Tvillingarna började sova. Och precis just då föds lillasyster. Så börjar vi om igen med sömnlöshet. Hon sover däremot mycket bättre än sina bröder men vaknar okristligt tidigt om morgonen. Tills nu. Nu har vår 4-åriga dotter börjat vakna flera gånger varje natt för att hon är fullkomligt livrädd över Törnrosa som de läst på dagis. Jag blir tokig.
Och angående sömnlöshet: jag vet. Det är oerhört påfrestande. Men det blir bättre och bättre.

En evighetslång kommentar. Jag har en artikel att skriva innan lunch. Måste skynda. Jo, det var en grej som jag tänkte säga – finns det inte nån kräm att stryka på tandköttet? Finns i Italien i alla fall. Har hört att det ska vara kanonbra.

Anonym sa...

Vâr lille kanelbulle hâller pâ att fâ första tänderna (det gör oooont!). Vâr pédiatre rekommenderade Gel Gingival att massera tandköttet med, tycker den hjälper lite iaf:)
Helene

Anonym sa...

Be om hjälp.
Hade du inte dina svärföräldrar i närheten?

Sen checkar du in med C på hotell och bara njuter av varandra:)

Jätteviktigt att vårda sin relation.

Anonym sa...

Lillen härhemma hade feber dygnet runt i 4 dar nu senast när han fick två tänder på en gång och han var otröstlig stackarn.
Småbarnsåren är oftast supertuffa för relationen, så är det, men häng kvar för det blir faktiskt bättre. Det är allt det nya och tröttheten som är problemet, inte ni och er kärlek :)
Kram, Maria i Norrbotten

Sara sa...

Angelica; Varje gång hon har haft en tand på gång har vi trott att hon blivit sjuk, med feber och snuva och hosta... Men nu ger vi henne baby-alvedon, vilket hjälper lite...

Ingela; Att tandutbrottINTE ger symptom? Det har jag ALDRIG hört talas om? Alltså, Véra får MASSOR av symptom. Skönt för Ida att det gick smärtfritt!

Erica: Haha, sömn var något som hände andra, inte oss! ;)

Sara; Jo, vi har en gelé som vi stryker ut på tandköttet man jag misstänker att Sockergrynet slickar i sig den ganska snabbt...

Helene; Jag masserar! ;)

Anonym; Inte helt i närheten, men de kommer i Januari och avlastar i 2 veckor, då ska vi passa på, man behöver ju det!

Maria; Men klarar man det, klarar man allt!

Hella i England sa...

Finns det inte "calpol" i Frankrike? (paracetamol i flytande form med smak av jordgubb) Det har blivit en mum-essential här på ön. Alla använder det, till och med skolan ber om föräldrarnas välsignelse att ge calpol om barnet verkar hängigt.. Funkar mot allt. Ge en dos till C också så ska du se att allt ordnar sig! Cheerio och kram från svengelskan som inte har hälsat på din blogg på länge pga att livet kommit emellan. You know.

Sara sa...

Hella: Jo, det finns, och jag proppar i lillan denna rosa gegga. Har inte provat pa C än, men will do. Kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...