onsdagen den 25:e juli 2012

THe look.

För att inte tala om att accessorera.
Ohmigod. 
Det är ju en hel vetenskap, en konstform, något som antingen är lika självklart som att andas eller som man inte behärskar.
Jag förlorar mig, tycker att alla är vackra, utstuderade, delarna i helheten passar ihop.
Jag får nöja mig med att andas.
Andas in och ut.
Hävda att en väska är en väska är en väska.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Såg precis att du kommenterat hos "Samtal med Gud" och jag vill bara säga att jag läser både hennes dina dagar med glädje och som inspiration. Du visar att styrkan alltid finns där någonstans. /Lisbeth

Casa Annika sa...

Jag har aldrig känt mig så obekväm innan jag flyttade till Spanien. Här lär sig kvinnorna att klä sig när de är två år. Allt ska matchas. Örhängen med topp med byxor med skor som finns i alla färger att köpa. För att de ska matcha (fasen, hur stavar man? ser fel ut). De är sminkade och går alltid i höga klackar. Jag kan inte sånt. Vet inte hur man gör. Det blir bara fel.
För övrigt avskyr jag machismo-kulturen där småtjejerna uppmuntras att göra sig fina innan de kan prata ens, medan killarna i samma ålder aldrig får uppmuntrande tillrop när de har fina kläder, målar sig, kammar sig eller tar på sig smycken, utan får höra hur starka de är när de visar prov på sånt...

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...