torsdagen den 16:e december 2010

Place de Palmiers, Ajaccio.

Femtonde december. 17.06

2 kommentarer:

Maria (45) sa...

Ahhh vackert som vanligt!

... funderar kring jul. Handlar inte julångest eg om övergången från att vara barn till att vara vuxen, dvs att jul inte längre är magisk. Man får ansvaret för andras jul och inte bara upplever den. Press.

Tinder i ögonen är att ha förväntningar. Sedan kan det perspektivet förvisso vara långt upp i åldern. Eller så ser man tindret i sina barns ögon?

Mina egna jular ändrades abrupt när min mor dog, jag "skiljde" mig, min far blev gammal och min brors familj söndrades av dödsfall. Efter det; lycka & giftermål och tonåriga bonusbarn . Jag har känt sorg över min familjs jular, men livet ändras hela tiden och jag fick ändra mina förväntningar och "krav".

Lösningen blev en strategi där måsten inte finns, vi själva styr och fokus är att mår bra. Julen kan vara något att se fram emot – försök göra den till det!

Improvisera - du är rätt bra på det va.

Sara sa...

Ja, det kanske är den där pressen? Och ansvarsförskjutningen... Hur pallade mamma och mormor med allt detta syltande, bakande, förberedande, pyntande, strykande av lusselinnen...?
Mina jular bär med sig mycket vemod, och jag längtar nog lite efter att skapa mina egna jultraditioner!

xxx
Sara

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...