Jag går ganska glad i hågen in på en butik för att prova vinterjacka. Airbruschad, oklanderligt fernissad expedit frågar vad jag drar för storlek.
"Oh, 34-36! Cirka."
Den airbrushade tittar på mig. Uppifrån och ner. Nerifrån och upp.
Och säger: "En 42a. Italienska storlekar."
"**** you, 42a kan du vara själv", tänker jag. Men jag säger ingenting. Tänker att oh så fel hon har.
Tre minuter senare har det visat sig att den jacka som passar mig bäst är i storlek 46. Jag vill bara kväva mig själv med en kamelfärgad scarf i mohair som hänger lämpligt till. Inte konstigt att det här märket använde svältande barn i en av sina reklamkampanjer. Och inte konstigt att galgarna svämmar över att kläder i XS. Vem ska köpa dem? Viktoria Beckham? Möjligtvis den airbruschade expediten som är minst 30 centimeter längre än mig, och tio kilo mindre.
Tacka vet jag att handla kläder i Sverige, där storlekarna blivit större och där man numera har ganska mycket utrymme i en 36a. Italienskorna har det inte lätt.
10 kommentarer:
Det ÄR nåt fel på deras storlekar men det är trist när man hamnar på ovana siffror.. Maria i nb
Hahah, f'låt att jag skrattar men det låter lite kul trots allt. Det där med storlekar är inte lätt. Och fy ja, det låter inte sunt om de stackarna som möjligtvis kan krångla sig i de pinnsmala storlekarna.
Jag är långt ifrån så liten som du men fick ändå en chock första gången jag var i Frankrike. Trodde jag lagt på mig typ 10 kg, mer eller mindre över natten. Min väninna skrattade gott och påminde mig sedan om det franska storlekssystemet. Phew! ;-)
Då vet du hur en normal svensk 46:a känner sig i Italien eller andra latinoländer! I synnerhet som damerna inte är speciellt trådsmala i dessa länder heller (utom Frankrike då kanske).
Dessa klädstorlekar i olika länder. Inte vad det kul att dra storlek 42 i Rom, när man drog 34/36 i Sverige :=D. Filippa K fick göra om sina storlekar, hade oftast large i hennes kläder fast jag idag är en 36/38. Jag vet inte riktigt vad de tänker med, dessa klädskapare. Skönt att veta att det ska komma en EU-strl...när det blir...??...
Å herregud, törs inte ens tänka på vad min storlek skulle bli i det italienska systemet. Finns det ens så stora kläder i Italien??
Jesus! Om jag hade bott på Korsika, hade jag fått handla alla kläder i specialbutiker för gravt överviktiga...
asg, det gâr nâgon slags psykisk gräns efter stl 40... Men är verkligen Italienskorna sâ skinny? Usch. Här i Israel är storlekarna normala!
Om man inte tycker om sig själv eller inte tycker att man duger, hjälper det ju inte att banta ned sig till storlek zero, missnöjdheten finns ju kvar ändå...
Men vi bedrar oss själva med att inbilla oss att om jag bara väger si eller så, om jag bara får det jobbet eller kan köpa det här och det här, DÅ blir jag lycklig. Och media, reklamvärlden och köpmän spelar hela tiden på vårt dåliga självförtroende och självkänsla och tjänar storkovan. Trist, eftersom alltför många mår dåligt av det.
/Anna S.
Det är helt galet!
Jag hade ett tag en läderkavaj sydd i Frankrike somhade storlek 46.Den var en svensk 38 kanske 40...
På Zara kan jag inte drömma om att köpa kavajer: mina axlar ryms inte i dem! (jag kan knappt simma)...
Maria: VIsst är det!
Asa; Men da känner man sig så smal i Sverige... Eller USA!
Karlavagnen: Nej, italenskorna är ju inga sylfider direkt, och egentligen inte medelfransyskan heller.
Johanna: Det är ju fullkomligt omöjligt att veta, men i sôdra europa far man låta 36orna hänga...
Molly; Jag tror jag slutar köpa italienskt... ;)
Annika: Men som Karlavagnen säger, Italienskorna är ju inte några benrangel!
Svensk chekchouka; Då kommer vi till dig när vi ska shoppa!
Anna; You said it!
Fred; Jag vet. Jag skulle prova en som nästan sprack i ryggsömmen. Och jag väger drygt 50. ;)
Skicka en kommentar