torsdagen den 24:e december 2009

Där vintergatan slår sin bro

Hos oss har himlen öppnat sig. Det är magnifikt, om det inte vore för att det är så blött. Medelhavet gör uppror, och vågorna når upp på strandpromenaden. Grått, vilt, vackert.
Jag är lycklig över mina vackra vinterblommor. Röda, vita. Jag vet inte ens hur många julröda rosor jag fick. Och en flaska snustorr Mumm. De doftar. Granen doftar. Regnet vräker sig i kompakta ridåer. Flödar, helt utan känsla för proportioner.
Vi har det bra. Jag tänker inte på mitt vackra vintersverige. Iskallt, frostigt. Vintervitt. Stelnade landskap och luft som gör ont att andas. Jag tänker inte på stjärnhimlen i mitt hemland. Min barndoms stjärnhimmel är hisnande mörk med strata efter strata av miljarder stjärnor. Stjärnbilderna så tydliga. Så vackert att det värker i bröstet och bränner bakom ögonlocken. Skulle jag tänka på det skulle jag ju börja längta.
Men jag kan höra skaren krasa under fötterna, jag kan höra ljudet av snön som faller från granar som inte längre orkar. Tystnaden. Vintern.
Ikvâll dricker jag champagne under regnet och tänker på er.

4 kommentarer:

Della sa...

God Jul från ett vinterkallt och snövackert Sverige.

barajagjohanna sa...

Blommorna ser så fina ut. Och granen också.

I år har julafton känts som vilken dag som helst. Igen. Jag tycker att det blir mer och mer så för varje år.

Erica sa...

God Jul Sara. Underbara blommor! Du skiver så vackert så att jag känner pulsen bakom orden

Anonym sa...

Du skriver bara så otroligt vackert att jag som sitter uppe i min lilla bergsby på Kreta i sommarsolsken blir otroligt rörd och tårarna bränner bakom ögonen...

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...