onsdagen den 14:e april 2010

Biokväll

Vi såg Änglavakt i går.
Jag älskade den. Den var så där rysligt effektiv och gick rakt in i känslocentrum. Ingen idé att försöka kämpa emot och vara cool och analyserande. Jag grät från början till slut.

Jag har inga som helst cyniska tendenser. Jag vill nog gärna tro på änglar, en högre mening, och någonting annat än slumpen. Jag tror inte på slumpen.
Dessutom: En orakad, sliten, härjad Mikael Nyqvist. Det blir inte snyggare än så. Jo, Izabella, kanske. Hon var också gräsligt snygg.

1 kommentar:

Marie sa...

oj, undrar om jag ska försöka se den här medan jag är i Sverige?! Gillar både Iza och Micke. Och gråta kan vara skönt! :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...