Biokväll

Vi såg Änglavakt i går.
Jag älskade den. Den var så där rysligt effektiv och gick rakt in i känslocentrum. Ingen idé att försöka kämpa emot och vara cool och analyserande. Jag grät från början till slut.
Jag har inga som helst cyniska tendenser. Jag vill nog gärna tro på änglar, en högre mening, och någonting annat än slumpen. Jag tror inte på slumpen.

Dessutom: En orakad, sliten, härjad Mikael Nyqvist. Det blir inte snyggare än så. Jo, Izabella, kanske. Hon var också gräsligt snygg.