onsdagen den 28:e april 2010

Så skimrande är aldrig havet

Nu är de vackra solnedgångarnas tid här, de ljumma kvällarnas tid, det skimrande havets tid...
Eftersom jag är kameralös får ni hålla till godo med bilder från förra våren, men även om den där damen är lite blekare, en aning ljushårigare, en gnutta äldre... så är havet sig likt. Om nu havet kan vara sig likt? Ständigt skiftande; i rörelse. Förändring.

By the way. Den där platsen, där. It's just up my street.

3 kommentarer:

De kallar mig Skrållan sa...

Jag är så betagen av ditt liv, din blogg och dina bilder. Igår satt min kille och jag och kollade långt, långt tillbaka i bloggen och konstaterade att det är ju så man ska leva! Kolla vilket vatten, kolla himlen, solen, husen, maten ÅHHHH!

Du är en förebild, du. Hur hamnade du på Korsika (för det är väl där du bor, vi var lite osäkra?) och hur försörjer man sig där? Finns det några lediga inköps/jurist-jobb, tro? ;-)

Sara sa...

Jag hamnade här förra vintern, efter att ha tillbringat ett par år utanför Strasbourg, i Taiwan och Montpellier. Min man blev erbjuden ett jobb (han är fransman och jobbar på ett forskningslabb), och jag var till att börja med mammaledig (fast utan ersättning), sedan har jag frilansat för olika svenksa tidningar.
Jobb är tufft i hela Frankrike, och kanske synnerhet på en sådan här liten ö, men man ska aldrig säga aldrig!
Korsika rekommenderas varmt och helhjärtat!

Johanna Siljehagen sa...

Din klànning àr jàttefin, en sommardròm.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...