Jag har blivit en sån där utlandsboende fåne som ler lyriskt vid åsynen av knäckebröd och dala-mjölk, samt springer runt på gården och fotograferar översnöade sparkstöttingar, och blir alldeles till mig när jag får syn på ett rådjur. Très, très exotique. Non, mais vraiment.
2 kommentarer:
Haha, jag känner igen det där. Man blir som tooookig.
Jepp. Lite oproportionerligt entusiastisk ibland... ;)
Skicka en kommentar