lördagen den 9:e januari 2010

Eat, Pray, Love


Jag har börjat läsa Mange, Prie, Aime, eller Eat, Love, Pray - one woman's search for everything across Italy, India and Indonesia av Elizabeth Gilbert.
Ni har säkert redan läst den, men jag har haft den stående i bokhyllan ett år utan att ha haft lust att sätta tänderna i den.
The plot, kortfattat: Elizabeth Gilbert har egentligen allt; det avundsvärda jobbet, det snygga huset i fina förorten, det lyckade äktenskapet... Hon är deprimerad, olycklig och vill skilja sig. Efter skilsmässa, sammanbrott och prozac-kur bestämmer hon sig för att ta ett sabbatsår (inga problem om man får förskott från sin förläggare om att skriva bok om resan senare, mind you) och resa till Italien, Indien och Indonesien för att hitta sig själv. Eller meningen med livet. Eller glädjen. Eller bara för att skriva den där boken som hon fått förskott på? Vem vet?
I Italien upptäcker hon glädjen med att äta och njuta av livet utan skuldkänslor. I Indien ägnar hon sig år bön och asketism i ett ashram, och på Bali, slutligen, lär hon sig att balansera dessa bägge ytterligheter.
Jag är bara i Italien än så länge, och kan givetvis le igenkännande åt vackra scenerier, vackra italienare och längtan efter att tala det vackraste språket i världen. Precis som jag kan känna igen mig i depression, sammanbrott och prozacdimmor. Och längtan bort.
Gilbert är en driven skribent och begåvad stilist, men hon har inte riktigt lyckats få mig att fastna. Kanske för att boken känns väldigt... amerikansk? Och lite förutsägbar, men som sagt, jag har ju två tredjedelar kvar.

3 kommentarer:

Kristina sa...

Jag har inte läst den. Hypen runt den blev till en aversion mot att läsa den. Men annars är jag en sucker för jakten på harmoni i bokform. Jag har nosat på boken på amazon.com nu när hypen lagt sig men ännu har jag inte krypit till korset och blivit frälst enligt den heliga treenigheten eat, pray, love.
Jag väntar på att se den magnifika Tuva Novotny i fimen i stället.

Helena sa...

Har faktiskt inte läst den men blev extremt sugen nu! Klicka hem kanske...hm...

Cecilia sa...

Jag har läst boken och jag vart skeptisk just i första skedet när hon är i Italien, där kändes den väldigt amerikansk och rätt jönsig tyckte jag. Bara om hur mycket hon ville äta, inte så mycket zen... Men de andra delarna är helt annorlunda och bra tyckte jag. Så ge dig till tåls! Ska bli spännande att se vad de gör med filmen.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...