söndagen den 3:e januari 2010

Life is lika a box of chocolates, you never know what you'll get

Nu. Ârets första nyfödda, skälvande dagar som andas nytt, rent, vita oskrivna blad och tusen möjligheter.
Jag känner mig icke pånyttfödd, dynamisk och redo. Skälvande möjligen. Helt slut. För mycket champagne för många dagar? Kanske.
Jag vill inte kasta mig ut i världen för att förverkliga drömmar och nyårslöften som livet inte kommer låta oss hålla. Jag vill stänga in mig, stanna i sängen och äta praliner.
Ni känner nog till dem väl, de där dagarna. De där vilsna, ledsna, blåa dagarna. Och tröttheten.
Jag intalar mig själv att tröttheten är en signal man ska lyssna på. Jag håller på att lära mig att ge efter och lyssna på den. Att tillåta mig själv att vägra gå utanför dörren, att krypa ihop till en asocial igelkott en stund. Att inte ha dåligt samvete över vare sig det eller pralinerna. Nu får vänta ett slag.

5 kommentarer:

Livet runt 30...5 sa...

Nu gjorde ett uppehåll hela dagen igår i Västerås. Ledsen, trött och orkeslös och helt utan framtidsutsikter. Idag känns det bättre, men jag håller mig nog inne ändå, det är -14 ute. Kram K

Isabelle sa...

Vill också bara ligga och äta choklad och dricka champagne...har en liten ask som det står "Detox" på men några tabletter som man ska ta i 20 dagar ihop med kopiösa mängder vatten...hade lovat mig att börja idag...

Bonne Année önskar jag dig!
Och gillar som vanligt din ursnygga outfit :)

Emelie sa...

det är så skönt att se att det finns fler som känner som jag, och som dessutom lyckas formulera dessa känslor i skrift, göra dem mer konkreta så att jag faktiskt kan sätta fingret på hur jag egentligen känner och mår.

jag känner mig inte heller som en ny människa eller som en förbättrad version av förra veckans jag. att det är ett nytt år och att man förväntas "ta tag i sig själv" och förverkliga alla sina drömmar inom denna första vecka gör att jag helst kopplar ner och bort mig, kryper ner under mitt duntäcke i soffan eller sängen med en kopp latte och ett halvt kilo praliner. som sagt, jag tänker inte späka mig själv ens för det just nu, inte den här gången.

jag försöker lära mig att ha överseende med mig själv; med det faktum att jag är människa och inte har en on/off-knapp, utan själv måste avgöra när jag ska stänga av - och att det är okej att göra just det ibland...
Hoppas att det nya året blir som du VILL utan ouppnåeliga krav från vare sig dig själv eller andra :) Gott nytt år/emelie

Helena sa...

Åh, jag känner igen dem mer än väl...dagarna när man bara vill leva i en koja gjord av en stor filt och vara liten.
Skickar en stor kram och hoppas att värmen når fram till dig...

Sara sa...

Kristina: Håll dig inne och skäm bort dig... Man behöver det ibland!

Isabelle: I morgon är en annan dag.. . Och detox kräver nog att man är väldigt harmonisk och stabil för att inte bara krascha. ;)

Emelie: Detsamma till dig!

Helena: Precis så... Kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...