Söndag: Kinesiskt på hotellet
Måndag: Libanesiskt i Marais-kvarteren
Tisdag: Marockanskt i Montparnasse
Onsdag: Kantonesiskt i Denfert-Rochereau
Vad gäller mat var för övrigt onsdagens lunch på caféterian i Louvren veckans lågvattenmärke. Dyrt, äckligt och ganska ocharmig miljö överhuvudtaget. Tar helt död på eventuella kulturella förkovranden dessförinnan. Totally kills it, I tell you. Men efter att ha tillbringat tre timmar med Rubens, Da Vinci och sju högstadieklasser från Yokohama är man beredd till lite vad som helst.
2 kommentarer:
Jag kan skriva under på det sista om Louvren. Om precis allt du skrev. Huh.
Jag älskar Louvren! Jag är svag för tidens vingslag! Rom är också ett sånt där ställe jag besökt som ger mig rysningar av välbehag för de perspektiv på tid som historien ger
Skicka en kommentar