Såg någon sån däringa bloggutmaning när jag i all hets bloggsurfade i fem minuter i morse. Nu har jag tappat bort den, men första rubriken var: Jag för ett år sedan. Varsågoda. Sara i 2012 års upplaga. Prick ett år sedan. Nybliven - ganska - 2-barnsmor, less på livet på Korsika, ingen aning om vart hon var på väg.
Ser ganska härligt ut, va? Glittrigt och soligt.
Men jag gick lite sönder inombords från och till.
Känner mig lite helare nu, lite säkrare.
Men alltså... Havet.
Hejdå havet. Jag kommer alltid minnas känslan av dig mot mina bara fötter.
I mitt minne glittrar du alltid som tusen miljoner stjärnor i vårsolen.
3 kommentarer:
Livets kontraster är rätt fantastiska inte sant?
Hoppas att du hittar harmoni, sömn och balans snart Sara. Jag tror att det kan bli så himla bra. Paris liksom. Man hör ju på namnet att det är succé i sikte. Sikta mitt i prick och visualisera goda saker.
Kra,
Korsika verkar vara hur härligt som helst på många sätt, men jag tror att du kommer att trivas bra med träden, parkerna och den natur du nu har omkring dig. Det är något lugnande med det landskapet. Egentligen är det fantastiskt att få uppleva olika platser och lära känna dem. Vissa saker kommer du säkert att sakna, just möjligheten att bara gå ner till stranden och havet. Samtidigt vinner du så mycket annat.
Men alltså, jag måste bara få lämna en ytlig kommentar. Du är så SNYGG i den där röda bikinin. Det är banne mig inte många vuxna kvinnor som gör sig i en volangbikini, men wow!
Sen det andra, så härligt att ni landat på rätt ställe.
Kram
Skicka en kommentar