söndag 6 april 2014

Tankar över morgonkaffet.

Den här personen igen. Som har någonting så soligt i sin uppenbarelse. En mjuk och solid öppenhet mot världen.  En happy-go-lucky attityd som jag bara kan drömma om. En person som inte är misstänksam, och tror andra om gott.

Som konstaterar.
- Du är väldigt hård mot dig själv, Sara.
Och ler.
- Det behöver du inte vara.

Och så ärligt, uppriktigt nyfiken och intresserad av detta ämne att jag blir alldeles ställd. Jag tror bara att det är min mamma som har sagt det där till mig tidigare. Kanske någon psykolog, men annars... aldrig. Det är ju lite hemligt. Och det första han ser.

Det fick mig lite ur balans. Det fick mig att tappa mina nycklar och titta ner i golvet. 

10 kommentarer:

Anonym sa...

:)

Anonym sa...

Du skriver så bra Sara! Kommenterar nästan aldrig men går in här varje dag och får en glimt av det som är ditt. Tack för att du delar med dig, du är så jädrans bra! Ulrica

Unknown sa...

Håller med Ulrica!
Kram Anna N

Cecilia sa...

Varningsklockor hos mig som föll för någon liknande. Det fördolt paternalistiska i att veta mer om dig än du gör själv. Att tycka att du kan tagga ner ambitionerna. Kan vara jättebra. Kan också vara inte bra alls, när solen går i moln. Utgående från min (numera paranoida) erfarenhet: läge att avvakta.

Ida inte längre i BXL sa...

Oh, oh, oh... så glad att du fick en sådan känsla att du tappade nycklarna :).

Den förnuftiga delen av min hjärna håller med Cecilia ovan - njut men avvakta ännu ett tag - det är så lätt bli begeistrad över McDonalds när man inte har fått någonting att äta på väldigt länge att man inte inser att McDpnalds kanske inte är så nyttigt alls i längden,

Kram.

Alexandra sa...

Jo, jag kan också hålla med Cecilia ... har haft en något liknande erfarenhet. Ta det försiktigt?

Alexandra sa...

Väldigt snyggt nagellack, för övrigt *ytlig anmärkning* !! :)

Anonym sa...

äsch jag tycker ju nog personen hade en fin poäng. men visst är det bra att skynda sakta. härligt att du är lycklig. är du t o m förälskad eller bara vänner?

Rebecca sa...

Klart man ska ta det försiktigt. Och samtidigt tycker jag att man ska våga.
Min älskade fd sambo och jag lärde känna varandra strax efter han separerat (efter ett 14 år långt förhållande). Det var inte alls menat. Inte alls. 14 år mellan oss, han med två barn i en stad långt borta. Men vi golvades båda två, bara sådär. Kunde läsa varandra direkt, prata som med ingen annan. För att lyckas fånga en människa som gör en komplett... behöver man våga. Tror jag.

Att vi inte är tillsammans längre men fortfarande älskar varandra på ett annorlunda värdefullt sätt är häftigt och härligt. Min allra allra bästa vän. Som jag hade varit utan om jag inte hade vågat.
Gå på din magkänsla och du hittar rätt, det är jag övertygad om.

Cyrran sa...

Läser din blogg för första gången på länge! Så länge att jag inte ens visste att du numera är singel! Njuter så av att läsa din blogg, är så glad att jag hittade tillbaka till den trots att lång tid gått och jag själv numer bara är upptagen med barnbarn, Njuter av att bli berörd av dina texter, av att minnas Paris och Montpellier dör jag bodde under 8 år av mitt liv... Håller tummarna för dig och dina flickor! Enjoy life!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...